Provtagning

Borrelia-provtagning

Sverige

I Sverige finns olika tester som används för att försöka detektera en borreliainfektion.

 

Det test som är vanligast inom sjukvården och som nästan uteslutande används är ELISA IgG och IgM. Beroende på tillverkare (det finns 7-8st) har detta test mellan 40-70 % tillförlitlighet.

Då letar man efter antikroppar mot borrelia (vilket betyder att man behöver ha ett fungerande

immunförsvar som producerar antikroppar, för att testen ska kunna påvisa antikroppar, vilket inte alla

har).

 

Vanligtvis tas det första provet för tidigt, 1-2 veckor efter bettet, och då har inga antikroppar hunnit

bildas. Det tar tid för immunsystemet att reagera, högst antal antikroppar finns 6-8 veckor efter

bettet. Borreliabakterien underminerar immunförsvaret och fem år efter bettet finns hos de som är

sjuka ofta inga antikroppar kvar, trots att man fortfarande kan ha en aktiv borreliainfektion.

 

IgG antikroppar tyder på en gammal infektion, IgM antikroppar tyder på en ny infektion eller aktiv

infektion. Är både IgG och IgM positiva har du oftast en ny infektion eller så har du en fortsatt aktiv

infektion. Betydelsen och tolkningen av dessa värden är dock föremål för ständig diskussion inom de

kretsar som sysslar med borrelia forskning.

 

ELISA test kan också göras på ryggmärgsvätska, tyvärr är tillförlitligen på detta prov efter en längre

tids infektion endast ca 20 %.

 

Ytterligare ett test heter Western Blot IgG och IgM (kallas också Immunoblot). Kostnaden för detta

test är det dubbla och det identifierar olika proteiner i bakterien. Resultaten adderas och man kan då

se vilka bakterier som är närvarande. (Att detta test tas i Sverige är ovanligt).

 

Man kan i Sverige också göra ett CD57-test som påvisar immunbrist som följd av en aktiv borreliainfektion.

Tyvärr kan svenska läkare sällan tolka detta test och dessutom är det väldigt tidskänsligt.

CD57 måste alltid tolkas ihop med andra borreliatester och bör därför göras av en läkare kunnig

inom detta område.

 

Borrelia DNA-test kan också göras i Sverige vilket dock sällan förekommer. Det kostar ungefär som

ett Western blot-test. Biopsi skall också kunna göras i Sverige men är inte heller en vanligt

förekommande diagnostik.

 

Privat mörkfältmikroskopiering finns i också Sverige

Läs mer Dalapraktikern

 

Utomlands

Utomlands har man förutom metoderna ovan utvecklat känsligare metoder för att testa borrelia. Man

tar också oftare flera prover samtidigt som man tolkar ihop.

 

Western Blot (Immunoblot) tas betydligt oftare både i Finland, i Tyskland och i USA inom den vanliga

vården. Man hittar då många patienter som har borrelia men som fått negativt provsvar på det

vanliga ELISA-testen, det antikroppstest som vanligtvis används i Sverige.

 

Elispot LTT (The Enzyme Linked ImmunoSpot) är det test som visar på aktiv borreliainfektion och

det tas ofta tillsammans med ett CD57 test. Elispot LTT visar aktiv form av borrelia, oavsett om det

är en akut eller långvarig, persisterande infektion. Det är ett väldigt känsligt test som kan visa på så

få som en enstaka borrelia-aktiv T-cell i blodet. Detta test blir i regel negativt efter 4-8 veckor efter en

effektiv borreliabehandling. Detta innebär inte alltid att infektionen är borta, den kan finnas kvar

vilande i celler och vävnader och komma tillbaka då man slutar med antibiotikabehandlingen.

 

CD57-test påvisar immunbrist som följd av en aktiv Borreliainfektion eller Mycoplasma pneumeni och

Chlamydia pneumeni då ser man ett lågt CD57 värde (virusinfektioner och parasitinfektioner höjer

värdet) . CD57 måste alltid tolkas ihop med andra borreliatester och bör därför göras av en läkare

kunnig inom detta område.

 

Man har sett att känsligheten hos direkt PCR (The polymerase chain reaction) test är låg. Bara 5-

25% känslighet i praktiken. Det som kan orsaka detta är -låg nivå av borreliabakterier i blodet -inga

borreliabakterier i blodet -övergående borreliabakterier - att det finns ett ämne som hämnar PCR i

blodet.

 

Man kan också använda olika tekniker av mörkfältsmikroskopering där man kan se levande

spirocheter (spiralvridna bakterier) i blodet. Spirochetbakterier kan vara borrelia, syfilis eller

leptospirios.

 

Nya utökade TickPlex testen

Ett test som letar efter flera fästingsöverförbara infektioner samtidigt och ger svar på bara en dag. Testen hade i en studie med 1100 patienter en sensitivitet på 95% och en specificitet på 98%.

TickPlex är utvecklat i Finland av ett forskningsteam som leds av Assisterande Professor Leona Gilbert på Universitet av Jyväskylä. Man kan idag ta det via ArminLabs

 

TickPlex basic

Testar Borrelia burgdorferi, Borrelia afzelii, Borrelia garinii och cystformen av dessa.

 

Tickplex plus

Testar Borrelia burgdorferi, Borrelia afzelii, Borrelia garinii och cystformerna av dessa samt de fästingsburna infektionerna Babesia, Bartonella, Ehrlichia och Rickettsia.

Den testar också flera virusinfektioner som kan reaktiveras pga att immunförsvaret är nedsatt av de fästingsburna infektionerna som Coxsackievirus, EBV, Human Parvovirus B19, och bakterieinfektionerna Mycoplasma fermentans och Mycoplasma pneumoniae (droppsmitta).

 

Tickplex preminum

Testar allt som ovan samt det fästingsburna viruset TBE. Sen testar den också infektioner man lättare kan få för immunförsvaret är nedsatt av fästingburna infektioner. Bakteriesjukdomarna Chlamydia pneumonia (twar) (droppsmitta), Clamydia trachomatis (könssjukdom), Brucella (ofta via livsmedel) och det reaktiverad viruset CMV.

 

Observera!

En fästing kan ha ca 20 olika humanpatogeer i sig både bakterier, virus och parasiter som den via bettet kan sprida till människa Läs Läkartidningen och forskning

Man kan få flera infektioner i samma bett. Så om man blir sjuk efter ett fästingbett så är det inte bara borrelia som kan vara orsaken.

 

CDC- Centers for Disease Control and Prevention USA (Amerikanska smittskyddsinstitutet) går ut med 21 mars 2017 "Ticks are vectors that can carry infectious agents such as bacteria, viruses, or parasites. When an infected tick bites a person or an animal, the tick’s saliva transmits infectious agents that can cause illness. Some ticks can transmit multiple diseases. These “co-infections” pose challenges for diagnosing, treating and preventing tickborne diseases." Läs här

 

 

Kontakt: foreningen@borrelia-tbe.se

Copyright @ All Rights Reserved