2021

• Columbias nya "Cohen Center" som erbjuder specialbehandling för Lyme-sjukdomen

  Ett nytt centrum som kommer att tillhandahålla specialvård för patienter med Lyme-sjukdom och andra fästingburna sjukdomar kommer att börja se patienter i sommar vid Columbia Universitys Vagelos College of Physicians and Surgeons.

  
  

  Cohen Center for Health and Recovery from Tick-Borne Diseases, med stöd av en gåva på 16 miljoner dollar från Steven & Alexandra Cohen Foundation, kommer att vara den första i New York City som erbjuder särskild behandling för personer med Lyme och relaterade sjukdomar.

  Stiftelsens gåva kommer också att finansiera ett nationellt nätverk för kliniska prövningar som fokuserar på att identifiera effektivare behandlingar för patienter med Lyme och fästingburna sjukdomar.

  "Det finns ett växande behov av evidensbaserade behandlingar för patienter med Lyme och andra fästingburna sjukdomar", säger Anil Rustgi, MD, tillfällig vice ordförande och dekan för fakulteterna för hälsovetenskap och medicin vid Vagelos College of Physicians and Surgeons. och Columbia University Irving Medical Center.

  
  

  "Denna generösa gåva från Cohen Foundation gör det möjligt för oss att bygga vidare på vår fakultets expertis inom Lyme och fästingburna sjukdomar och vård och forskning, vilket ger tillgång till omfattande, samordnad behandling."

  "Vi känner först och främst den förödelse som Lyme och fästingburna sjukdomar kan orsaka, och vi är glada över att stödja detta innovativa centrum och kliniska prövningsnätverk för att hjälpa till med behandlingar och hopp för patienter och deras familjer", säger Alex Cohen, president, Steven & Alexandra Cohen Foundation.

  Växande behov av Lyme-sjukdomsexperter och forskning

  Den uppskattade förekomsten av Lyme-sjukdomen i USA har ökat stadigt till cirka 476 000 nya fall (inklusive individer som nyligen diagnostiserats eller behandlats för sjukdomen) årligen.

  Trots antibiotikabehandling kommer cirka 10-20% av dessa nya infektioner att leda till besvärande och potentiellt inaktiverande symtom, såsom svår trötthet, led- och muskelsmärta, neurologiska symtom och kognitiva problem som kan vara i månader eller år.

  Det finns begränsad expertis vid behandling av akuta och kroniska aspekter av fästingburna sjukdomar, vilket gör det svårt för patienter att hitta specialiserad vård av hög kvalitet.

  Dessutom har lite forskning gjorts för att avgöra vilka behandlingar som är mest effektiva för ihållande symtom, vilket kan störa dagliga aktiviteter och arbete.

  "Liksom COVID-19" långtransporter "var många människor med fästingburna sjukdomar helt bra tills deras infektion orsakade en kaskad av kroniska, multi-systemeffekter", säger Brian Fallon, MD, chef för Cohen Center for Health and Återhämtning från fästingburna sjukdomar.

  “Prisvärd vård, erfarna läkare”

  ”En omfattande utvärdering tar tid. Dessutom kan kostnaden för vård för patienter med kroniska symtom vara oöverkomliga, vilket kräver flera besök hos läkare som kanske inte är medvetna om den senaste forskningen om fästingburna sjukdomar. Vårt centrum kommer att vara först med att ta itu med alla dessa frågor genom att erbjuda tillgång till överkomlig vård hos erfarna läkare och samtidigt integrera forskning och läkarutbildning i vår kliniska modell. ”

  Fallon planerar att anställa ytterligare kliniker för att börja se patienter via telemedicin i juli. Nya kliniker kommer att inkludera specialister inom familj, integrering och beteendemedicin. Patienter med akuta eller kroniska symtom förväntas kunna se Cohen Center-teamet i höst i centrumets nya kliniska utrymme i Neurological Institute.

  "Många patienter med kroniska symtom relaterade till fästingburna sjukdomar diagnostiseras felaktigt med tillstånd som depression, kroniskt trötthetssyndrom eller till och med psykosomatisk störning", säger Shannon Delaney, MD, meddirektör för Cohen Center. "Barn som är smittade med fästingburna sjukdomar kan ha dramatiska och inaktiverande neurologiska eller psykiatriska symtom som verkar förekomma över en natt."

  Patienter i Cohen Center kommer att bjudas in i kliniska prövningar, liksom hjärnbildningsstudier och neuropsykiatriska studier. Studier som identifierar biologiska markörer kan hjälpa till att bestämma behandlingsmetoder.

  Cohen Center kommer att ge utbildning för familjemedlemmar och medicinska studenter om hur man utvärderar och behandlar patienter med fästingburna sjukdomar.

  "Vår utbildningskomponent gör det möjligt för oss att skapa en pipeline av husläkare och primärvårdsläkare med erfarenhet av att ta hand om patienter med den unika och varierande uppsättningen av symtom som är associerade med fästingburna sjukdomar," säger Krishna Desai, MD, biträdande professor i medicin vid Columbia University Vagelos College of Physicians and Surgeons och chef för familjemedicin och integrativ medicin vid centrumet.

  Nätverk för kliniska prövningar

  Cohen-gåvan utvidgar forskningen om Lyme och fästingburna sjukdomar genom att etablera det första nätverket för kliniska prövningar för kliniska prövningar på flera platser och pilotstudier för att bedöma behandlingar. Columbia kommer att vara samordningsplatsen för försöken. Experter vid Johns Hopkins University School of Medicine och Children's National Hospital är viktiga medlemmar i det nationella nätverket.

  Akademiker, samhällsläkare och allmänheten kommer att inbjudas årligen att skicka idéer till behandlingsstudier till nätverket för kliniska prövningar för övervägande.

  "Det finns ett kritiskt behov av effektiva terapier för patienter med Lyme och fästingburna sjukdomar", säger Fallon. "Nätverket för kliniska prövningar kommer att vara en kraftfull motor för att driva högkvalitativ forskning inom fästingburna sjukdomar, inklusive storskaliga kliniska prövningar och potentiellt transformationsforskning i ett tidigt stadium." Källa: https://www.lymedisease.org/cohen-center-columbia-lyme/

• En murinmodell av borrelia visar att Borrelia burgdorferi koloniserar  dura mater och inducerar inflammation i centrala nervsystemet
• Abstrakt
• Borrelia, som orsakas av infektion med Borrelia burgdorferi  och relaterade arter, kan leda till inflammatoriska patologier som påverkar lederna, hjärtat och nervsystemet inklusive det centrala nervsystemet (CNS). Inavlade laboratoriemöss har använts för att definiera kinetiken hos  B. burgdorferi  infektion och värd immunsvar i leder och hjärta, men liknande studier saknas i CNS av dessa djur. En tractable djur modell för att undersöka värd-Borrelia  interaktioner i CNS är nyckeln till att förstå mekanismerna för CNS patogenes. Därför präglade vi kinetiken hos  B. burgdorferi  kolonisering och associerade immunsvar i CNS av möss under tidig och subakuta infektion. Med hjälp av fluorescence-immunohistokemi, intravital mikroskopi, bakteriekultur, och kvantitativa PCR, vi hittade  B. burgdorferi  koloniserade rutinmässigt dura mater av C3H möss, med topp spirochete börda på dag 7 post-infektion. Dura mater kolonisering observerades för flera borrelia agenter inklusive  B. burgdorferi,  B. garinii, och  B. mayonii. RNA-sekvensering och kvantitativ RT-PCR visade att  B. burgdorferi  infektion var associerad med ökat uttryck av inflammatoriska cytokiner och en robust interferon (IFN) svar i dura mater. Histopatologic förändringar inklusive leukocytic infiltrates och Vaskulär förändringar observerades också i hjärnhinnorna av infekterade djur. I motsats till de meninges, vi inte upptäcka  B. burgdorferi, infiltrera leukocyter, eller storskaliga förändringar i cytokin profiler i hjärnbarken eller hippocampus under infektion; dock båda hjärnregionerna visat liknande förändringar i uttryck av IFN-stimulerade gener som observerats i perifera vävnader och hjärnhinnor. Tillsammans,  B. burgdorferi  kan kolonisera hjärnhinnorna i laboratoriemöss, och inducerar lokaliserad inflammation som liknar perifera vävnader. Ett sterilt IFN-svar i frånvaro av  B. burgdorferi  eller inflammatoriska cytokiner är unik för hjärnan parenkym, och ger insikt i de potentiella mekanismerna för CNS patologi i samband med denna viktiga patogen

2020

• SLICE-STUDIEN
• Professor Mark Soloski från Johns Hopkins University presenterade forskningen vid JHU Lyme Disease Research Center. Forskningscentret har genomfört en årslång “Study of Lyme disease Immunology and Clinical Events (SLICE)” på en uppsättning klart definierade patienter som diagnostiserats med tidig borrelia och behandlats med en standardkur av antibiotika.I SLICE-studien klassificeras den grupp patienter som har kroniska (sex månader eller mer) symtom på borrelia efter avslutad standardbehandling som Lyme-sjukdomssyndrom (PTLDS) efter behandling för forskningsändamål.Som professor Soloski förklarade, är "mänsklig genetik komplicerad." Generna vi ärver från våra föräldrar dikterar hur vi reagerar på infektion. Själva patogenen och våra levda erfarenheter påverkar också sjukdomsprocessen. SLICE-studien tittar på hur immunsystemet (mestadels T-celler) reagerar på borrelia.
• Med tiden har SLICE-studien sammanställt en omfattande serumprofil av två typer av borrelia patienter - de som blir bättre och de som inte blir det.Soloski säger att de fortfarande inte vet hur eller varför T-celler varierar från en patient till en annan, men de ser definitivt ett mönster i immunsvaret hos patienter med PTLDS. I allmänhet verkar patienter med mildare symtom ha normala vita blodkroppar (wbc) och levernivåer, medan patienter med fler symtom uppvisar låga lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) och högre levernivåer.
• Dessutom har JHU-forskarna funnit att ett signalprotein (kemokin), särskilt T-cellkemokinet som kallas CCL19, förblir förhöjt i gruppen patienter som inte förbättras efter standardbehandling för borrelia. Hos 70-90% av patienterna som återgår till normal funktion efter behandlingen började CCL19-nivåerna återgå till normala 3-4 veckor efter behandlingen. Hos PTLDS-patienter förblir CCL19 förhöjd ett år efter behandlingen.
•  Professor Soloski sa att det onormala immunmönstret de har sett hos patienter verkar vara förutsägbart för PTLDS, "som ett fingeravtryck." Forskarna spekulerar i att de förhöjda CCL19-nivåerna är ett resultat av en pågående immundriven reaktion.
•  SLICE-studien är utformad för att undersöka riskfaktorer och immunologiska biomarkörer för borrelia. Dessutom har de noterat nyckelgener associerade med PTLDS som uppregleras.  Soloski är också intresserad av att titta på hur mikroglialceller och dendritceller påverkar sjukdomsprocessen.
• Läs mer här: https://www.slicestudies.org/

• Dr. Richard Horowitz är styrelsecertifierad internist och medicinsk chef för Hudson Valley Healing Arts Center, specialiserad på behandling av fästingburna infektioner. 
• Han har behandlat över 13 000 kroniska borreliadranbbade med co-infektioner under de senaste 30 åren och var medlem av US Department of Health and Human Services (HHS) Arbetsgrupp med fästing och medordförande i HHS Övriga fästingburna sjukdomar och Co -infektionsunderkommitté som gav kongressen rekommendationer om fästingburna sjukdomar. 
• Han arbetarför närvarande i HHS Babesia och Tick-borne Pathogens underkommitté. Hans senaste bok ”Hur kan jag bli bättre? En handlingsplan för behandling av resistent borrelia och kronisk sjukdom ”förklarar hans omfattande strategi för behandling av resistent kronisk sjukdom.

  Dapsone + doxy + rifampin mycket effektivt för kronisk borrelia med co-infektioner

  En banbrytande in vivo- klinisk studie utförd av Dr. Richard Horowitz har visat att en åtta veckors kurs av läkemedel dapson kombinerat med doxycyklin och rifampin är effektivt för att förbättra symtomen hos 98% av patienterna som lider av kronisk borrsjukdom / Lyme-sjukdom efter behandling Syndrom (PTLDS).

  Dapsone fungerar inte bara som ett '' persisterande '' läkemedel utan sänker också inflammation, har anti-malaria effekter och kan vara effektivt vid en autoimmun sjukdom.

• Läs mer  https://www.lymedisease.org/horowitz-dapsone-chronic-lyme/?fbclid=IwAR1opnzyyEEYMp5oH9OUD9Nb7ZL_A1LNy_OomF_KjlduobEJx40D__tHoSw
  

• Läkarna sa att Robin led av psykisk ohälsa – blev förlamad av borrelia

  Robin Andersson sökte vård för nackont och yrsel. Veckor senare visade det sig att han fått borrelia som i sin tur orsakat en stroke. 

  Andersson blev förlamad i halva kroppen och såg framför sig hur han aldrig mer skulle kunna ta hand om sina barn och hans nyköpta lägenhet gick knappt att bo i. 

  I ”Sofias änglar” hjälper de honom med lägenhetens renoveringsbehov. 

  – Ett tag funderade jag på att ta mitt liv, säger han. 

  Robin Andersson, 29, kände sig stel och hade yrsel och mådde illa. Han åkte in till sjukhuset som trodde att det var någon slags muskelinflammation, vilket han inte trodde på då han tränade konstant. 

  Under flera veckor testade han naprapater, massörer, psykologer och sjukgymnaster. Ingenting hjälpte. 

  – Jag frågade läkaren om det kunde vara borrelia då jag hade typ sex av tolv symptom för det, men de avvisade det. 

  Robin Andersson blev bara sämre och sämre. Till sist slutade det med att han blev sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Han själv kände inte alls att han mådde dåligt psykiskt, men då började läkarna påpeka saker som hänt i hans förflutna. 

  – De sa att jag hade en livskris och skrev ut ångestdämpande till mig, säger han. 

  Veckor senare visade det sig att han fått borrelia som i sin tur orsakat en stroke. Andersson blev förlamad i halva kroppen och fick två proppar i hjärnan. 

  – Ett tag funderade jag på att ta mitt liv, för jag tänkte att jag aldrig mer kommer kunna ta hand om mina barn, säger han. 

  ”Handfull människor i världen”

  Andersson berättar vidare att han i dag är oerhört ledsen över vilket snedsteg vården gjorde som sa att han led av psykisk ohälsa i stället för borrelia som han egentligen hade. 

  – Jag kommer att ta det här vidare, jag har ringt IVO och varit på en del möten. 

  I dag har han svårt att göra saker med vänstra sidan av sin kropp. 

  – Jag är invalid hela vänster sida, jag kan gå men jag haltar. Jag har ingen styrka i vänster sida, jag kan inte bära ett glas utan att tappa det. 

  – Det är en handfull människor i världen som fått stroke av borrelia. 

  ”Sofias änglar” hjälpte till 

  Men i dag har Andersson kommit en bra bit på vägen och har sina barn varannan vecka, vilket han inte trodde var möjligt ett tag då det såg som mörkast ut. 

  – Jag tänkte hur ska jag kunna ta hand om dem här om jag inte ens har en lägenhet. 

  Andersson köpte en lägenhet i stort renoveringsbehov för att ha något att göra under sin sjukskrivning för psykisk ohälsa. 

  – Så när jag blev sjuk sen av borrelian kunde man inte laga mat i lägenheten, det fanns inga fläktar eller något. Så när ”Sofias änglar” kom kändes det overkligt.

  
  

  Källa: https://www.expressen.se/noje/lakarna-sa-att-robin-led-av-psykisk-ohalsa-blev-forlamad-av-borrelia/?fbclid=IwAR1v7_wXPfDamFs0bCnrYGmcVjsvl6HRxVQn9D_w0Ux2MGfsY4h1flC7Y-s

• Brev från föreningen till Läkartidningarna

  Angående behandling av Borrelia och co-infektioner hos Sveriges läkarkår

   
  I år har vi fler fästingar än någonsin, tack vare den milda vintern. I och med COVID-19 situationen i Sverige så träffas fler människor ute i naturen och många tänker inte på att skydda sig från fästingar. Nu har vi en ovanlig situation som pågår och vi måste verkligen värna om dem som blir drabbade av borrelia och de övriga följande infektioner som en fästing kan bära på. 

  Föreningen har under en lång tid fått rapporter om inadekvat behandling vid borrelia infektion ifrån många bekymrade patienter som vänt sig till oss. Det har även kommit in rapporter om att läkare överhuvudtaget inte ger någon antibiotika eller tar några prover även om patienten visar upp tydliga erytema migrans. Detta är bekymmersamt eftersom flera hundratals patienter skulle slippa persisterande symptom om de hade fått adekvat behandling från början.

   

  Att föreskriva Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) för en borrelia infektion har visat sig vara inadekvat behandling på borrelia eftersom borrelia sätter sig djupare än den så kallade hudinfektion som man felaktigt säger att det är. Även om erytema migrans försvinner så kvarstår symptom och många läkare vill inte behandla ytterligare när patienter vänder sig till dem för vidare besvär. De anser att denna behandling i 10 dagar skulle vara tillräcklig.

   

  I Sverige fortsätter man med ett behandlingsprotokoll som inte har uppdaterats de senaste trettio åren. Om man sätter sig in i problematiken kring fästingburna smittor så inser man att detta är något som måste tas itu med omgående.

   

  Enligt forskningartiklarna Scand J Infect Dis Suppl. 1988;53:74-9.“The use of doxycycline in nervous system Borrelia burgdorferi infection.”Dotevall L1, Alestig K, Hanner P, Norkrans G, Hagberg L. samt Antimicrob Agents Chemother. 1989 Jul; 33(7): 1078–1080.doi: 10.1128/aac.33.7.1078 “Penetration of doxycycline into cerebrospinal fluid in patients treated for suspected Lyme neuroborreliosis.” L Dotevall and L Hagberg, så visar studierna klart och tydligt att Doxycykline är det bättre valet vid en borrelia infektion och dessutom i en högre dos än rekommenderat. 400 mg per dag i 14 dagar är det minimum en läkare bör skriva ut till en patient. (källor:

  https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/2782858/ och

  https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/3166545/   )

   

  Vågar man sig sedan vidare och tittar på Dr Steven Philips, USA (specialist på komplicerade zoonoser), fallstudier så har de visat att Doxycykline 400 mg per dag i 30 dagar har varit den mest adekvata behandlingen vid ny infektion, då inga av patienterna återvänt med kvarstående symptom.

   

  Vi misstänker att på grund av det drev som STRAMA dragit igång mot antibiotika så kommer denna patientgruppen i kläm. Många läkare vågar inte skriva ut antibiotika, även om det är nödvändigt, på grund av de är rädda för repressalier. De bryter då mot lagen då den tydligt påskriver att om patienten är sjuk så är man skyldig att behandla. Tyvärr är det inte många sjuka patienter som orkar att anmäla detta.

   

  När patienter inte kan diagnosticeras och få behandling så snart som möjligt efter fästingöverförd smitta är risken stor att de får felaktiga diagnoser och utvecklar långvariga sjukdomstillstånd som kan vara svåra att behandla.

  Borrelia har olika stadier precis som dess kusin syfilis. Det är viktigt att läkare tar noggrann anamnes och går på symtombilden om en patient kommer in med ett fästingbett, eller en mångfacetterad symtombild. Ca 50% av patienterna har inte ens upptäckt att de blivit bitna, de har oftast en varierande flora av symtom, blir ofta feldiagnosticerade och får inte den medicinska behandling som skulle kunna återställa deras hälsa.

   

  Enligt CDC i USA så behandlar man främst med Doxycykline vid tidig infektion och bättre alternativ än Fenoximetylpenicillin. Som ni ser enligt bifogad tabell så behandlar man även längre perioder än vad man föreskriver i Sverige.

   

  Källa: https://www.cdc.gov/lyme/treatment/index.html

   

  Föreningen är bekymrade över det ökade antal nya medlemmar som söker vår hjälp och det är viktigt att sjukvården arbetar för att det skall gå ut klara och adekvata direktiv till vår läkarkår när vi nu står mitt i fästingsäsongen.

   

   

  Med vänliga hälsningar

  Janna Strandli

  Styrelseordförande

  Borrelia och TBE Föreningen i Sverige

• I sin artikel "Triple Tick Attack" beskriver läkare fallet med en 74-årig kvinna som bor i Connecticut som utvecklade tre infektionssjukdomar som ett resultat av en fästingbett. Medan borrelia är den vanligaste fästingburna sjukdomen, kan fästingar överföra andra bakterier, vilket kan orsaka olika "saminfektioner", vilket kan vara svårt att diagnostisera. Läs mer här

• Nästa generation av Borrelia- Ett fokus på graviditetsöverföring Läs mer här

• Varmare klimat lockar springande fästing från Afrika

  Unga, ännu inte könsmogna fästingar brukar varje år komma med flyttfåglar från Afrika till Sverige. Nu varnar forskare att flyttfågelfästingarna kan utvecklas till vuxna fästingar och bli bofasta i Sverige.

  Vuxna individer av fästingarterna Hyalomma marginatum och Hyalomma rufipes upptäcktes i Sverige första gången den varma sommaren 2018. De hade kommit hit som unga fästingar med flyttfåglar från Sydeuropa och Afrika.  

  —Hyalommafästingarna känns igen på att de är större, upp emot två centimeter när de är fulla med blod och de har randiga ben, säger Anna Omazic, forskare på SVA. 

  Vuxna hyalommor har främst större djur som kor och hästar som värddjur. De kan också röra sig snabbt som spindlar och har till skillnad från den svenska fästingen ögon.  Spela videon för att se bilder på fästingen och vilken ny farlig sjukdom som den kan sprida.

  Hittades på hästar

  Larver av Hyalomma marginatum och Hyalomma rufipes brukar varje vår komma med flyttfåglar till Sverige. Men på grund av vårt kalla och fuktiga klimat har de inte kunnat utvecklas till vuxna, könsmogna fästingar.  

  Under den varma sommaren 2018 hittade hästägare cirka 50 exemplar som hade utvecklas till könsmogna hannar och honor och som därmed skulle kunna reproducera sig i Sverige. 

  Inom några decennier

  Än så länge har man inte upptäckt några bofasta populationer av de nya fästingarterna, men enligt fästingforskaren Thomas Jaenson på Uppsala Universitet kan det komma att ändras. 

  —Nej, än så länge överlever de förmodligen inte vintrar här i tillräcklig utsträckning, men inom några decennier har de antagligen bildat permanenta populationer som fortplantar sig här på grund av det allt varmare klimatet, säger Thomas Jaenson. 

  Nya smittor

  Nya fästingar kan bära med sig smittor som vi inte har i Sverige idag.  

  —Många fästingburna sjukdomar är zoonoser, det vill säga kan smitta mellan djur och människor. Vi behöver därför ha en övervakning av dessa fästingar för att se om de etablerar sig i landet och kunna undersöka vilka smittor de bär på, säger Anna Omazic.  

  Om man hittar en ovanlig fästing i sommar kan man ta ett foto på den och skicka till forskarna på statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. fasting@sva.se.  Källa

• 5 saker du inte visste om fästingar

  2020 riskerar att bli ett rekordår för fästingar i Sverige. Här är några användbara fakta om den lilla bråkstaken. Lyssna här

• TBE-smittade Emil låg ett halvår på sjukhus Emil Karlsson önskar att han hade anat vad det kan innebära att drabbas av TBE, den fästingburna hjärnsjukdom som sprider sig över landet. Då hade han vaccinerat sig för flera år sedan.Det var i juni förra året som en fästing på någon dag förvandlade en spänstig 36-årig snickare till en rullstolsburen konvalescent med oklar framtid.– Det har varit ett helvete, säger Emil Karlsson när han ser tillbaka på den halvårslånga sjukhustiden varav flera månader i intensivvård.Eftersom Emil brukar tillbringa somrarna i Roslagen där det finns gott om fästingar som bär på TBE-viruset hade han till slut börjat vaccinera sig – men hann bara två av fyra sprutor.Nu väntar en lång rehabilitering och hoppet om att en dag kunna lämna rullstolen.– Höger handen börjar komma igång lite, men vänsterarmen släpar efter. Se mer i klippet 

• Fästingburna parasiten babesia smittar allt fler svenskar

  
  

• Fästingburen encefalit utbrott kopplat till rå mjölkost i Frankrike

  Av Joe Whitworth på 26 juni 2020

  Frankrike har identifierat sitt första utbrott av fästingburen encefalit från konsumtion av råa mjölkprodukter, med mer än 40 personer drabbade.

  Infektionerna är kopplade till att äta ett märke av rå mjölk getost i Ain, i Rhône-Alpes-regionen, mellan april och maj i år, enligt Santé publique France.

  Ostproducenten är GAEC des Chevrettes du Vieux Valey, baserad på Condamine i Haut-Bugey, Ain. Det är tanke fästingar som bär viruset kontaminerade en get, sedan dess mjölk, sedan ostar och slutligen konsumenter.

  Totalt 42 fall av lymfocytisk meningit, encefalit och smittsamma syndrom har identifierats hos personer som bor i Oyonnax-kommunen inom en radie av 30 kilometer. Ytterligare två personer bor i Loire-Atlantique och Jura men konsumerade den implicerade råmjölksgetosten. Fall inträffade mellan veckan 13 till 19 april och 18 till 24 maj med en topp från 20 till 26 april.

  Virus som finns i ost
  I slutet av maj bekräftades diagnosen av fästingburen encefalitvirus (TBE) -virus, det medel som ansvarar för fästingburen encefalit, för 33 av de 44 fallen. De andra 11 är under utredning och biologiska tester görs för att bekräfta eller utesluta diagnosen flåttburen encefalit.

  Bland bekräftade fall är medianåldern 49 år med den yngsta patienten i åldern 11 månader och den äldsta 86 år gammal. Trettio personer var inlagda eller gick till sjukhus och två har varit inlagda på intensivvård......

• Den milda vintern har gjort att många fästingar överlevt till våren och sommarenFästingar trivs vid mark som är täckt med högt gräs och buskage.P4 Malmöhus Lyssna
• https://sverigesradio.se/artikel/7505564?fbclid=IwAR2Ex50Qjs3x0hYPcfCzb0wfBeY1xS3Ef1hr1aytHIdpX-Gnn54J3dsZkV4

• NorthTick Newsletter June 2020

  The NorthTick project has been going on since September 2019. As you all know the coronavirus outbreak has affected countries all over the world, including the seven countries (Denmark, Sweden, Norway, Germany, Belgium, United Kingdom and the Netherlands) involved in the NorthTick project. As a result of the pandemic, most of the people involved in NorthTick have been simultaneously working with coronavirus/Covid-19, in addition to the their respective activities in the project. On the positive side, all the beneficiaries have adapted to the new situation with new solutions for communication, including digital meeting platforms and have as far as possible managed to stick to the planned NorthTick schedule, despite the special circumstances.

  The NorthTick workshop, that was planned as a physical meeting in Norway, May 4th-5th, in connection to the scientific conference NordTick, had to be cancelled, but instead we arranged a digital workshop where administrative matters (mainly in work packages (WPs) 1-2) and status updates for the three main WPs 3-5 were discussed.

  It is still too early to report any results but the cooperation between the 11 partners have been excellent with fruitful networking, and we are currently working on how we can include your organizations, and all the other organizations that have supported the project, in the ongoing activities.

  - In work package 5 (Management of tick-borne diseases) we are planning a workshop focusing on practices and guidelines used by physicians in the North Sea region. The goal is to open up for a discussion and in the end to form common recommendations. Patient organizations and physicians will be invited to interact. The workshop was planned to take place in autumn 2020, but will be postponed to a later date.

  - WP 5 is also working on developing a diagnostic supporting tool, and users (general public, patients organizations, health care professionals etc.) will be invited to take part in a pilot part of the development and testing, starting in autumn 2020.

  In the meanwhile, if you have any questions about the NorthTick project, please don’t hesitate to contact us! You can also follow us on the project website: www.northtick.com

  
  

  We wish you all a safe, relaxing and energizing summer!

  Yours sincerely,

  Ulla Hansson Green

• Babesia: en fästingburen smitta som kan spridas med blodtransfusion

  FÖRELÄSNING

  Välkomna till en föreläsning inom ramen för Crafoords vetenskapsluncher.

  Babesia är en liten parasit som bor inuti röda blodkroppar i blodet. Den finns hos både djur och människor i Sverige och kan vara mycket farlig för den som har dåligt immunförsvar.

  Crafoords vetenskapsluncher är en serie föreläsningar som lyfter fram forskning som har fått anslag från Crafoordska stiftelsen och är ett samarbete mellan Lunds universitet, Crafoordska stiftelsen och Lunds stadsbibliotek. De är gratis och öppna för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

  Detta tillfälle är en föreläsning med Kristina Persson, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

  Föreläsningen inleds med en presentation av Crafoordska stiftelsen och avslutas med en kort frågestund där publiken ges möjlighet att ställa frågor.

  Läs mer om Crafoords vetenskapsluncher.

  Tid: 

  2020-09-30 12:00 till 12:45

  Plats: 

  Lunds stadsbibliotek, Atriumgården, Sankt Petri kyrkogata 6, Lund.

  Kontakt: 

  noomi.egan@fsi.lu.se

• Varannan fästing bär på borreliabakterie i södra Finland – forskare undersöker hur de sprider sig. Läs hela artikeln här 

• En oväntad konsekvens av coronapandemin är att vi troligtvis kommer få se ett ökat antal TBE-fall det här året och nästa år. Det berättar professorn Thomas Jaenson när SVT följde med honom ut på jakt efter fästingar.Det beror på att fler är ute i skogen i stället för att vara på jobbet eller i stan, säger Jaenson som är professor i medicinsk entomologi vid Uppsala Universitet och som forskat på fästingar och fästingöverförda sjukdomar de senaste 40 åren. Läs hela artikeln här
  

• Hur skiljer jag tecken och symtom på akut borrelia-sjukdom från COVID-19? Läs merhär (engelska

• Årsmötet uppsjutet pga coronaviruset

• Fårmjölk nytt sätt kartlägga fästingar med TBE-smitta. Med hjälp av prover på fårmjölk har forskare upptäckt nya platser i Örebro län där fästingar bär på TBE-virus. Fårmjölk är ett nytt sätt med stor potential att kartlägga TBE-spridningen, säger Magnus Johansson, professor i biomedicin vid Örebro universitet. Läs hela artikeln här

• Azlocillin kan vara den potentiella läkemedelskandidaten mot svårbehandlad Borrelia burgdorferi sensu stricto JLB31 Läs här (engelska)

• Fästingar finns nu över hela landet och risken att drabbas av borrelia om man blir fästingbiten är nu lika stor var man än befinner sig i Sverige. Borrelia är lika vanligt hos fästingar i Norrland som i södra Sverige, visar forskning från Statens veterinärmedicinska anstalt. I studien konstateras också att fästingar finns i hela Norrland. Läs hela artikeln här 

• I år fyller föreningen 15 år

• Justin Bieber drabbad av borrelia och körtelfeber. Läs hela artikeln här 

• Den svenska sommarplågan fästingen brukar gå i dvala på vintern. Men när vintrarna blir milda, som den vi har nu, kan de ibland vakna i förtid. Biologen Kajsa Glemhorn har varit ute och sökt, och hittat fästingar trots att det bara är januari. Läs hela artikeln här

2019

• Första fallen av miyamotoi-borrelios med meningit i Sverige Miyamotoi-borrelios är en typ av återfallsfeber som orsakas av bakterien Borrelia miyamotoi. Sjukdomen beskrevs första gången 2011: återkommande hög feber (>39,5 ^oC), värk i huvud, muskler och leder samt leukopeni, trombocytopeni och förhöjda leverenzymvärden, men utan det vid Lyme-borrelios vanliga erytemet [1]. Symtombilden kan leda till felaktiga diagnoser, som anaplasmos eller Lyme-borrelios. Tre fall av miyamotoi-borrelios med meningoencefalit har tidigare beskrivits i internationell facklitteratur; samtliga hos patienter med nedsatt immunförsvar [1-2]. Sjukdomen är för närvarande svårdiagnostiserad och därför sannolikt kraftigt underdiagnostiserad. Läs här 

• Mycket borrelia hos taigafästingar i Norrbotten. Borreliabakterier förekommer hos mer än hälften av taigafästingarna i Norrbotten, skriver forskare i Läkartidningen. Fåglar misstänks ligga bakom spridningen av denna farliga fästingart som nu fått fäste i Sverige. Läs hela artikeln här 

• Professor: Parasitstekeln ger hopp om att fästingen kan bekämpas. En parasitstekel som är specialist på att döda fästingar innan de hinner föröka sig ger hopp om att en naturlig fiende kunde få bukt på det ökande antalet fästingar. Den kunde till och med fungera som ett biologiskt "bekämpningsmedel". Läs hela artikeln här

• Vilka bakterier som sprids av fästingar påverkas av fukthalten i miljön, det visar färsk forskning från universiteten i Helsingfors, Zürich och Exeter. Forskare har i studien simulerat hur olika miljöfaktorer påverkar förekomsten av de bakterier som kan föras över till människor från en av Europas vanligaste fästingarter. Läs hela artikeln här

• Hade borrelia – ordinerades sjukgymnastik. Läs hela artikeln här

• Nätläkare misstog borrelia för utbrändhet. Läs hela artikeln här

• Tv-bagaren drabbad av livsfarlig sjukdom Sébastien Boudet: Jag kunde inte stå eller säga en hel mening. Han trodde att det rörde sig om en vanlig influensa. Det visade sig sedan att tv-bagaren Sébastien Boudet drabbats av den livsfarliga fästingsjukdomen TBE. Läs hela artikeln här 

• TBE-fallen ökade på Gotland i sommar Under juni till augusti rapporterades tre fall av sjukdomen TBE på Gotland, det är den högsta siffran de senaste tio åren, rapporterar SVT Nyheter.

• Svante berättar om TBE-sjukdomen i ny bok – ”fruktansvärt”. Svante Lidén jobbade som reporter på Aftonbladet när han blev smittad med TBE. I tio år har han kämpat mot den smärtsamma sjukdomen. Nu berättar han sin historia i den nysläppta antologin ”TBE-boken”. Läs hela artikeln här

• För ett år sedan hade Oli Bragason, 48, börjat lära sig leva med sin obotliga njurcancer. Då fick han TBE, fästingburen hjärninflammation.
  I dag är han helt beroende av andras hjälp.
  – Det här är mitt liv och det är inget bra liv, säger han.
  Nu har Olis fru Hanna skrivit en bok om sin mans öde för att sprida kunskap om fästingsjukdomen. Oli Bragason sitter i rullstolen i lägenheten på det assisterade boendet Lillågården i Färgelanda. Hans ögon är halvslutna och han håller handen mot pannan för att balansera upp huvudet. Ögonlocken har förlamats, nackens muskler förtvinar och han har ont. Hela tiden. Det här är inget liv, säger han flera gånger under intervjun. Läs hela artikeln här

• Hon håller fästingarna borta från hunden med kokosolja. Läs hela artikeln här

• Dessvärre verkar nu den fruktade Tajgafästingen sprida sig i norra Sverige. Det kommer nämligen rapporter om att Tajgafästingen har påträffats inom flera nya områden i norra Sverige, bland annat i Sorsele kommun och Bräcke kommun, och även Kalix och Överkalix. Något som sportfiskare och andra friluftsmänniskor bör ha kännedom om.Fästingen kan bära med sig en farligare typ av TBE-virus, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har startat en ny insamling av fästingar för att få mer information om deras utbredning i norr. Läs hela artikeln här

• ALMEDALEN 2019 Borrelia och TBE föreningen har varit i Almedalen i sommar och pratat med olika inom vårdsektorn, politiker mm samt spridit information och bla satt upp varningsskyltar som de som finns i tyska skogar, detta uppmärksammades och ordförande Janna Strandli blev intervjuad om fästingsproblemet Lyssna här

• Vad fästingsaliv gör för människokroppen. Fästingar använder sin saliv för att skapa en "sjö av blod" inuti sina värdar. Läs hela artikeln här (engelska)

• Fästingburna sjukdomen babesios ökar. Babesia är en fästingburen blodparasit som orsakar sjukdomen babesios hos både människor och djur. Genom fästingens saliv tar sig parasiterna in i de röda blodkropparna där de förökar sig. Sjukdomen är långt vanligare än man tidigare trott, visar en studie från Lunds universitet. Läs här

• Forskare efterlyser ovanliga fästingar. Skicka in. Läs hela artikeln här

• Disulfiram (Tetraethylthiuram Disulfide) vid behandling av borrelia-sjukdom och babesios: Rapport om erfarenhet i tre fall Läs här (engelska)

• Fästingbakterie kopplas till ögonsjukdom Tyfusliknande så kallade rickettsiabakterier som sprids av fästingar kan vara en förbisedd orsak till en del fall av hittills oförklarad inflammation inuti ögat, uveit. Läs hela artikeln här

• Ordförande Janna https://www.expressen.se/tv/nyheter/det-ar-svart-att-blir-av-med-borrelia/

• En ny fästingart som kan sprida flera sjukdomar till människa och en dödlig hundsmitta har hittats i Danmark och Sverige. Det är den brokiga hundfästingen som flyttat norrut i den globala uppvärmningens spår. Läs hela artikeln här 

• Fick allvarligt hjärtfel av borrelia En vårdcentral i Malmö missade att en patient led av borrelia. Hade inte patienten själv sökt vård akut senare samma dag hade han kunnat dö, konstaterar vårdcentralen i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Patienten sökte sig till vårdcentralen eftersom hans högerfot några veckor tidigare rodnat. Rodnaden hade spritt sig upp till knäet med sen försvunnit. Efter det hade patienten känt extraslag på hjärtat från och till. Läs hela artikeln här

• Rickettsia helvetica utbredd i Sverige Avhandling. Rickettsiabakterierna är spridda över hela världen. 1997 detekterades arten Rickettsia helvetica för första gången i Sverige.  Rickettsia sprids via vektorer. Den dominerande vektorn för gruppen fläckfeberrickettsier (spotted fever group Rickettsiae) är fästingar, men även andra såsom löss, loppor och kvalster förekommer. Bakterierna orsakar sjukdom genom att invadera endotelcellerna i små och medelstora kärl och orsaka vaskulit. Klassiska symtom är utslag, feber, huvudvärk, frysningar, mag–tarmsymtom, muskel- och ledvärk. Infektion med Rickettsia helvetica är oftast en lindrig självläkande sjukdom, men allvarliga symtom som meningit, perimyokardit och septikemi finns beskrivna. Standardbehandlingen är doxycyklin. Läs här