Borrelia och TBE föreningen fyller 15 år

💚💚💚

Välkommen på informationsmöte i Borlänge

fre 24 jan kl 15-17 på biblioteket Sveag. 5

Den varma vintern förändrar Gävleborgs fauna

Med vintervärmen kommer också oönskade kryp och andra djur som kan sprida sjukdomar.

– Den sibiriska fästingen kommer ju nu som har en mycket allvarligare form av hjärnhinneinflammation som den bär på, med högre dödlighet än den vanliga TBE som vi känner till längs östkusten, säger Nils Ryrholm som är professor i zoologi på Högskolan i Gävle. Lyssna här 

Ny holländsk dokumentär om borrelia

Titta här 

“This film is very good since it shows the distress, even death and then the hope with even the recovery at a part of the patients”
– Prof. Christian Perronne

Mycket borrelia hos taigafästingar i Norrland

Den höga förekomsten av borreliabakterier hos taigafästingar i norra Sverige förvånade forskarna

Borreliabakterier förekommer hos mer än hälften av taigafästingarna i Norrbotten, skriver forskare i Läkartidningen. Fåglar misstänks ligga bakom spridningen av denna farliga fästingart som nu fått fäste i Sverige.

Läs mer här 

Första fallen av miyamotoi-borrelios med meningit i Sverige

Thomas G T Jaenson, professor, medicinsk entomologi, institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet

Miyamotoi-borrelios är en typ av återfallsfeber som orsakas av bakterien Borrelia miyamotoi. Sjukdomen beskrevs första gången 2011: återkommande hög feber (>39,5 ^oC), värk i huvud, muskler och leder samt leukopeni, trombocytopeni och förhöjda leverenzymvärden, men utan det vid Lyme-borrelios vanliga erytemet [1]. Symtombilden kan leda till felaktiga diagnoser, som anaplasmos eller Lyme-borrelios. Tre fall av miyamotoi-borrelios med meningoencefalit har tidigare beskrivits i internationell facklitteratur; samtliga hos patienter med nedsatt immunförsvar [1-2]. Sjukdomen är för närvarande svårdiagnostiserad och därför sannolikt kraftigt underdiagnostiserad.

Läs mer här

Fästingmängderna i städerna ökar – fästingarna är aktiva långt in på hösten

.....Kolla dig själv och husdjur

Oberoende av hur noga man granskar blåbärsriset, ser man inte fästingarna spatsera omkring i naturen.

Eftersom fästingarna är aktiva långt in på hösten lönar det sig att kolla sig själv och sina husdjur då man vistats i naturen.

- Då man står här mitt på stigen och inte rör någon växtlighet, är risken för att få en fästing liten. Men genast då man kliver av stigen, finns det mängder med fästingar. Man ska absolut kontrollera sin hud och förse husdjur med ett fästinghalsband, säger Sormunen.

Vi vet alla att det finns fästingar i skogen, men många förvånas över att de är så pass vanliga också i stadsparker.

Läs mer här

21 smittades av TBE i Stockholm – bara i juli

25 procent fler har i år drabbats av TBE i Stockholm, jämfört med förra året, rapporterar Dagens Nyheter. Bara i juli smittades 21 personer.

Källa

Tv-profilen om sjukdomen: ”Tar tid att bli av med all smärta”

Bagaren och “Dessertmästarna”-domaren Sébastien Boudet drabbades av något som han först trodde var en vanlig influensa. Men senare visade det sig att det var fästingsjukdomen TBE.

Kolla inslag

Professor: Parasitstekeln ger hopp om att fästingen kan bekämpas

En parasitstekel som är specialist på att döda fästingar innan de hinner föröka sig ger hopp om att en naturlig fiende kunde få bukt på det ökande antalet fästingar. Den kunde till och med fungera som ett biologiskt "bekämpningsmedel".

I fredags publicerade Åbo universitet en forskning som visar att en parasitstekel av arten Ixodiphagus hookeri har påträffats på Själö i Åbolands skärgård.

Men det är inte sagt att det är bara Själö som är artens hemvist. Den är inte inplanterad, utan den har kommit hit av sig själv. Nu vill forskarna reda ut om den förekommer också på andra områden.

– Speciellt skärgårdshavets område intresserar oss. Vi ska säkert nu börja utreda om den förekommer på andra håll i skärgården och södra Finland, eller varför inte också på andra områden där det finns mycket fästingar, säger professor Ilari Sääksjärvi som var med i forskargruppen som upptäckte arten på Själö.

Läs mer 

I USA har myndigheterna äntligen fått upp ögonen på fästingsburna infektioner som borrelia

National Institute of Health -NIH: s strategiska forskningsplan tar upp fästingburna sjukdomar som ett växande hot 

Förekomsten av rapporterade fall av fästingburna sjukdomar i USA har ökat avsevärt de senaste åren. Det förväntas fortsätta att växa när fästingarter utvidgar sin geografiska räckvidd och nya fästingöverförda patogener dyker upp, vilket ökar potentialen för allvarlig mänsklig sjukdom och död. En ny strategisk forskningsplan från National Institute of Health syftar till att bygga på - och påskynda nya och befintliga forskningsinitiativ för att förbättra vetenskaplig förståelse för fästingar och patogener som de kan överföra och att utveckla nödvändiga verktyg och strategier för att bättre diagnostisera, förebygga och behandla fästingburna sjukdomar.

Enligt US Centers for Disease Control and Prevention rapporterades 59 349 fall av fästingburna sjukdomar 2017 jämfört med 48 610 fall 2016. Borrelia stod för huvuddelen (82%) av fallen. Nyligen uppskattade CDC antyder att borrelia är underrapporterad och att den verkliga förekomsten troligen är 10 gånger högre. Minst 20 olika sjukdomsframkallande bakterier, virus och parasiter är kända för att överföras från fästingar till människor. Beroende av infektion kan patienter uppleva symtom som sträcker sig från milda infektioner som löser sig själva till allvarlig sjukdom, utökad funktionshinder eller död.

Många fästingburna sjukdomar har upptäckts först nyligen. Till exempel rapporterade forskare 2009 om en allergi med rött kött , känd som ”alfa-gal-syndrom.” Växande bevis tyder på att denna reaktion kan vara förknippad med ett bett av en fästing, men ytterligare forskning behövs för att förstå denna koppling. Nya identifierade fästtransmitterade patogener fortsätter att rapporteras, vilket väcker oro över missade diagnoser, otillräcklig behandling och kunskapsbrister relaterade till fästingburna sjukdomar.

Den nya NIH: s strategiska plan för ”Tickborne Disease Research” fokuserar på fem vetenskapliga prioriteringar för att främja forskning och utveckling under de kommande fem åren. För det första kräver planen att förbättra grundläggande kunskaper om fästingburna sjukdomar, inklusive biologin för fästingburna patogener; hur de överförs till människor, undviker immunsystemet och sprider sig i kroppen. Detta område inkluderar också att bestämma orsaken till ihållande symtom hos vissa personer som är smittade med fästingburna sjukdomar, till exempel borrelia, och främja förståelsen för hur fästing härrörande faktorer bidrar till att upprätta och svårighetsgraden av sjukdomen.

För det andra kräver planen att förbättra upptäckt och diagnos av fästingburna sjukdomar genom att utveckla snabba diagnostiska test som kan upptäcka en patogen både tidigt och sent i infektionen och skilja mellan aktiva och tidigare infektioner. För det tredje kommer NIH att stödja utvecklingen av diagnostik som kan förutsäga behandlingens framgång och identifiera mänskliga biomarkörer för infektion och ihållande symtom.

Den nya planen prioriterar också accelerationen av forskning som är utformad för att förhindra fästingburna sjukdomar, inklusive vacciner och immunbaserade behandlingar, samt strategier för att minska överföringen av fästingburna patogener till djurpopulationer som fungerar som värdar.

För det fjärde fokuserar planen på forskning för att utveckla nya behandlingar för fästingburna sjukdomar och tekniker för att minska sjukdomskomplikationer.

För det femte prioriterar planen utvecklingen av verktyg och resurser för att främja forskning på fästingburna sjukdomar genom att förbättra forskarnas tillgång till biologiska prover, genetiska data för fästingburna sjukdomar och stödja preklinisk utveckling av lovande produkter.

NIH avser att utöka samarbetet mellan sina institut och centra för att främja ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för forskning om fästingburna sjukdomar, svara på komplexa biologiska frågor och uppmuntra tillämpning av modern teknik som framgångsrikt används inom en rad vetenskapliga discipliner.

Den nya strategiska planen för NIH bygger på verksamheten i avdelningen för arbetsgruppen för hälsa och mänskliga tjänster Tick-Borne Diseases, som utfärdade en rapport från 2018 till kongressen och beskriver forskningsrekommendationer. NIH sökte insatser från forsknings- och medicinska samhällen, patientgrupper, läkemedelsindustrin och allmänheten i utvecklingen av denna strategiska plan.

Anthony S. Fauci, VD, chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, och Robert H. Carter, MD, chef för National Institute of Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases, båda en del av NIH, är tillgängliga för att kommentera den strategiska planen.

NIAID bedriver och stöder forskning - vid NIH, i hela USA och över hela världen - för att studera orsakerna till infektions- och immunmedierade sjukdomar och utveckla bättre sätt att förebygga, diagnostisera och behandla dessa sjukdomar. Nyhetsreleaser, faktablad och annat NIAID-relaterat material finns tillgängliga på NIAID-webbplatsen.

Om National Institute of Health (NIH): NIH, landets medicinska forskningsbyrå, inkluderar 27 institut och centra och är en del av det amerikanska departementet för hälsa och mänskliga tjänster. NIH är den primära federala byrån som bedriver och stödjer grundläggande, klinisk och translationell medicinsk forskning och undersöker orsaker, behandlingar och botemedel för både vanliga och sällsynta sjukdomar. För mer information om NIH och dess program, besök www.nih.gov .

NIH ... Turning Discovery Into Health ®

Läs denna: https://www.niaid.nih.gov/sites/default/files/NIH-Strategic-Plan-Tickborne-Disease-Research-2019.pdf

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Lyme Disease 2019 i Prag 20-21 sept

BTF Ordförande Janna Strandli med Dr. Carsten Nicolaus, Dr. Steven Bock, Dr. Radek Klubal och Mary Beth Pfeiffer

https://lymedisease2019.com/

Vad fästingssaliv gör i människokroppen- Fästingar använder sin saliv för att skapa en "sjö av blod" inuti sina värdar.

av SARAH ZHANG

José Ribeiro var 33 år när han fick sitt första fästingbett på 1980-talet och han kommer ihåg det som ett väldigt tillfälle. Han hade nyligen börjat studera fästingssaliv, en komplex molekylär cocktail som fästingar injicerar i sina värdar för att hämma smärta, förhindra blodkoagulation och undertrycka immunsystemet - allt så att fästingen kan matas oupptäckt i dagar och dagar och dagar. Ribeiro hade studerat detta i ett labb, men nu bevittnade han äntligen det i köttet. I hans kött.

Han undrade över bettet. Det gjorde inte ont. Det kliar inte. ”Jag blev förvånad över hur de kunde vara så obemärkta,” påminner Ribeiro, som nu studerar sjukdomar som bär sjukdomar och fästingar vid National Institute of Allergy and Infectious Diseases . Fästingar använder saliv för att manipulera deras värdars kropp så att deras bett förblir smärtfritt, kliande och så diskret som en bugg som svullnar med blod kan vara. Forskare har sedan dess katalogiserat mer än 3 500 proteiner från saliv från olika fästingar.

Fästingar utvecklade denna molekylära cocktail eftersom de, till skillnad från praktiskt taget någon annan blodmatare, matar i flera dagar åt gången på en enda värd. De flesta fästingar matar bara en gång under varje livscykel (larv, nymf, vuxen), så de måste få en "voluminös blodmåltid" från varje värd, säger Sarah Bonnet , som studerar fästingar vid det franska nationella institutet för Jordbruksforskning. En fästing kan till och med vänta år mellan matningen. Under tiden måste den bestå helt och hållet på sin tidigare blodmåltid. Varje måltid räknas mycket.

När en fästing börjar matas, suger den inte blod ur blodkärlen. Istället utsöndrar den enzymer i sin saliv som förstör en liten ring av värdvävnad. Detta skapar en "matande hålighet", som Ribeiro jämför med en "sjö av blod." "Fästingen suger blod från den sjön," säger han. För att denna strategi ska fungera, måste fästingar också göra proteiner som förhindrar blod från att koagulera, som det normalt vill göra på ett skadested. Under dagar kommer en värdens kropp att försöka läka såret genom att skicka celler som gör kollagen. Normalt skulle detta tillåta såret att ärra över, men fästing saliv har molekyler för att motverka detta också.

Slutligen måste fästingen undvika värdens immunsystem. Däggdjur, inklusive människor, har komplexa immunsystem med flera försvarslinjer, och fästing saliv kan neutralisera ganska mycket av dem alla. Till att börja med utsöndrar fästingar molekylära "moppar", som binder till och neutraliserar histamin. Histamin är bäst känt för att orsaka klåda och rodnad, men det spelar också en viktig roll i att öppna upp blodkärl för att låta immunceller komma till en plats med skador. Fästing saliv förhindrar detta, så att fästingbitar inte kliar och immunceller inte kan komma till bett. Ficksaliv försämrar också smärtframkallande molekylsignaler i en värd. Det är därför fästingbitar inte gör ont. Fästingar injicerar sedan molekyler som neutraliserar eller undviker en svit av vita blodkroppar som annars skulle äta eller attackera en inkräktare.

Den exakta cocktail av en ficks salivprotein förändras med några timmar, säger Ribeiro. De tusentals proteiner i dess saliv är mycket överflödiga i funktion, och fästingen går igenom dem som ett sätt att kringgå värdens immunsystem. Immunsystem tar tid att känna igen och reagera på ett främmande fästingsprotein, och denna strategi ger helt enkelt inte värdens celler en chans att göra det. Antag att Ribeiro säger, "Måndag börjar en fästing mata på dig och injicera salivet i dig." På fredagen, när din kropp kan få ett riktigt immunsvar mot de första proteinerna, "har fästingen redan förändrat repertoaren."

Fästingar är naturligtvis anmärkningsvärda inte bara för att de biter, utan för att de överför sjukdomar när de biter - inklusive borrelia, babesia, Rocky Mountain fläckfeber och många, många andra . Och patogener kan dra fördel av det faktum att fästingsaliv undertrycker värdens immunsystem. Bonnet har funnit att fästingar som bär bakterierna för kattklösarsjukan (bartonella)(som trots namnet också överförs av fästingar) utgör mer av ett salivprotein som kallas IrSPI. I en färsk förtryck, som ännu inte har granskats, isolerade hennes team IrSPI och fann att det undertrycker flera typer av vita blodkroppar och försvagar värdens försvar vid bett. Resultatet är att fästingar kan matas oupptäckta, och bakterier kan spridas till en ny värd oupptäckt. Tick-saliv verkar hjälpa inte bara fästingar utan också bakterierna som bor i dem.

Men Bonnet tror att IrSPI också kan förvandlas till en svaghet. Det kan vara ett mål för vacciner. Om människor ympas mot IrSPI, kan deras kroppar omedelbart känna igen en fästingbett och få ett immunsvar, vilket förhindrar att fästingen arbetar med sina salivtrick. (Det är därför som människor som blir bitna upprepade gånger ibland fär bett som kliar.) Forskare är också intresserade av komponenter i fästingsaliv som kan vara användbara i de fall där läkare vill hämma smärta eller förhindra blod från att koagulera. Ribeiro konstaterar att detta kan vara utmanande eftersom proteinerna i fästingsaliv tenderar att vara stora och komplicerade - med andra ord svåra att producera. Men molekyler från fästing saliv används redan för att studera vissa okända vägar i det mänskliga immunsystemet. Till exempel har forskare använtfästing saliv för att studera hur HIV infekterar celler.

Att använda fästingssaliv för att studera det mänskliga immunsystemet är ett slags mening. Över miljontals år av utveckling har fästingar i huvudsak omvända värdarnas immunsystem för att undvika dem.

KÄLLA: https://www.theatlantic.com/science/archive/2019/07/the-marvels-of-tick-saliva/594652/

Det finns ett stort problem i Sverige att läkarna ännu inte tror att fästingar och fästingsburna infektioner finns i hela landet. Utan i många landskap känns inte fästingsburna infektioner igen av läkarna eller så säger de "borrelia det finns inte ovanför Dalälven" MEN HALLO det är 2000-talet människor rör sig idag. Den Luleåbon som kommer till sin läkare kanske för två veckor sedan var på Öland och fick en fästing på sig eller vandrade i Österrikiska alperna där inte fästingarna bara är många utan ofta är infekterade av en massa olika infektioner eller kanske personen satt i Central Park i New York och fick en fästing på sig.

Allt detta har hänt i föreningen, vi har medlemmar i Luleå som blivit smittade på semestern på Öland. En ung flicka som vandrade med sin familj i Österrike och blev biten av en fästing när hon var 14 år och när hon till slut sökte sig till en specialistläkare i Tyskland var hon 25 år och varit sjuk länge och det visade sig att hon hade borrelia, babesia och bartonella. En kvinna som satt i Central Park i New York och på flyget hem upptäcker hon en fästing som sitter fast på benet på sig, hon kom hem med inte bara borrelia utan flera andra mer ovanliga infektioner.

Världen är inte bara närområdet längre utan människor rör sig, kommer hem med nya infektioner, nya arter av fästingar kommer till Sverige med flyttfåglar, arter som sprider nya sorters sjukdomar. Fästingarna finns idag ända uppe i polcirkeln med de sjukdomar de sprider. Läkarna behöver hänga med.

"Det är svårt att blir av med borrelia"

 Janna Standli, ordförande i Borrelia och Tbe-föreningen om fästingplågan

Titta här på Expressen TV https://www.expressen.se/tv/nyheter/det-ar-svart-att-blir-av-med-borrelia/

Rekordmånga TBE-smittade - han förlamades: "Inte så man tänkt sig" 

Denna ger enormt mycket information

Pfeiffiers föreläsning

Borreliasjuk man kritisk: skickades till sjukgymnast

En vårdcentral i Malmö anmäls nu till Inspektionen för vård och omsorg för hur de hanterade en borreliasjuk man som sökte hjälp 2017, skriver Lokaltidningen. Enligt anmälan ska mannen ha bett om ett borreliatest men fått till svar att vårdcentralen inte kunde beställa ett sådant.

I stället hänvisades han till sjukgymnast. En tid senare sökte mannen vård igen och det visade sig att han fått hjärnhinneinflammation. Nu kritiserar mannen att hans oro avfärdades vid första besöket på vårdcentralen.

Källa

Dr Rikas ”bältros” var borrelia - Malou Efter tio (TV4)

TBE-fallen ökade på Gotland i sommar

Under juni till augusti rapporterades tre fall av sjukdomen TBE på Gotland, det är den högsta siffran de senaste tio åren, rapporterar SVT Nyheter.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att det varit en ökande trend sedan 1980-talet, men att ökningen eskalerat de senaste tre åren. Ökningen beror sannolikt på flera faktorer, som vädret samt mängden fästingar och smågnagare. Dessutom upptäcks fler fall av vården eftersom kunskapen har ökat.

Läs mer här 

Cemal  har varit feldiagnostiserad i tre år.

Han har blivit diagnostiserad med åtminstone nio olika tillstånd bland annat fibromyalgi och artros. Under tiden han utreddes för neurologiska och reumatologiska sjukdomar förvärrades hans tillstånd ytterligare. Under en episod med högt blodtryck kombinerat med kraftig huvudvärk, ljuskänslighet och nackstelhet sökte han vård på akuten på Södersjukhuset. Blodprov visade lågt kaliumvärde men inga vidare undersökningar gjordes utan han skickades hem.

Efter detta sökte Cemal vård i Turkiet. Efter flertalet läkarbesök och undersökningar hittade de aneurysm i ett blodkärl till hjärnan och förhöjt protein i vätskan som omger hjärnan. De kunde dock inte ställa någon diagnos som kunde förklara Cemals symptom.

Från TBE och Borrelia föreningen fick Cemal informationen att ett negativt antikropps prov, som han testats för, för borrelia inte nödvändigtvis innebär att man inte har sjukdomen. Utifrån denna kunskap valde han att skicka blodprov till Tyskland där de har andra typer av tester för att påvisa Borrelia. Proverna från två olika lab i Tyskland visade positivt för borrelia. Två Professorer i infektionssjukdomar accepterade provsvaren och han blev diagnostiserad med neuroborrelios, alltså ett sent stadie av borrelia som spritt sig till nervsystemet. Behandling påbörjades vid Gazi universitetssjukhus i Ankara.

För vidare behandling, eftersom han inte är återställd ännu, planerar Cemal att söka vård hos doktor Wolfgang Klemann i Tyskland. Tyvärr så vägrar försäkringskassan att betala ut någon ersättning för förlorad inkomst under sjukdomstiden.

Källa:

http://www.hurriyet.com.tr/avrupa/isvecte-kene-isirdi-hayati-kabusa-dondu-41315625?fbclid=IwAR36c6JkNbsoykRgaHWAFRPzmG1HZ8Xoj9l9zuBP58P50sR0UyR26pk3rdQ