Återrapportering från ILADS-konferensen

Helsingfors den 10-11 juni 2016

Sammanställt av Mats Lindström

FREDAG DEN 10 JUNI

Lyme Disease and Autism (kl 08.10 - 09.00)

Magdalena Cubala-Kucharska, MD

Det finns olika teorier på vad som orsakar ett autismliknande tillstånd

- Genetiska

- Allergier

- Förgiftning / tungmetaller (tex från vaccination)

- Autoimmuna sjukdomar

- Autism kan även kopplas till bakterier och virussjukdomar, som orsakar kroniska

inflammationer

Cubala-Kucharska pratade om en ”Kynurenine pathway” vilket innebär att det blir för mycket

av ett ämne som överstimulerar k –pathway och kan ses i Lyme-patienter. Symptom för

borreliasjuka är i flera fall samma, tex beteende, aggression, svårt att koncentrera sig,

språksvårigheter osv.

Hon tar upp två patientfall där behandling med långtidsbehandling av antibiotika medförde att

autismtillståndet hos barnet gick tillbaka, bl a började ena barnet prata och kognitiva problem

minskade. Barnen behandlades med flera olika antibiotika som pulsades. Därutöver

ordinerades probiotika, vitaminer mm.

Co-infektioner hon tog upp

- Bartonella

- Yersiniosis

- Babesiosis

- Toxoplasmosis

- Virus: Coxackie A och B, EBV, CMV och andra herpesvirus

Parallell behandling

Enligt Cubala-Kucharska måste man behandla virus parallellt med bakterier för att få full

effekt.

Utmaningar med behandling

Många patienter med autism har redan gastronomiska problem med magen varför det är

viktigt att undvika jäst/candida osv

Sammanfattning

- Barn med autism blev bättre av antibiotikabehandling

- Börja stötta immunsystemet innan behandling

- Stöd levern (phospholipids) med Phosphatidylcholine, B-Vitaminer, L-ornithine lasparte

Relapsing fever/ återfallsfeber (kl 09.00-09-45)

Jyotsna S. Shah, PhD

Dr. Jyotsna Shah är vice ordförande och laboratoriechef för IGeneX Laboratory, Palo Alto,

CA och grundare och vice ordförande för forskning och utveckling av ID-FISH Technology

Inc., Palo Alto, CA. IGeneX är ett ledande referenslaboratorium för diagnos av Borrelia och

associerade sjukdomar. ID-FISH är ett bioteknikföretag som specialiserat sig på utveckling av

fluorescerande in situ-hybridisering (FISH) analyser för infektionssjukdomar. ID-FISH har

utvecklat FISH analyser för direktdetektering och artbildning av malariaparasiter i blodet

filmer och mykobakterier i slemprover och kulturer. Hon har över 20 års erfarenhet av

forskning inom immunologi, molekylärbiologi och mikrobiologi.

Återfallsfeber, eller ”relapsing fever”

1995 upptäcktes återfallsfeber i Japan, Det var så kallade "hard bodied tics". Borrelia-arten

fick namnet Borrelia miyamotoi efter Kenji Miyamoto.

(Fukunaga et al.)

1996 upptäcktes GlpQ antigen som kunde användas vid serodiagnos av återfallsfeber.

(Schwan et al.)

2001 upptäcktes B.miyamotoi i Ixodes scapularis i USA

(Scoles/FISH et al.)

2003 upptäcktes B.miyamotoi i Ixodes ricinus i Centraleuropa.

(Richer et al.)

2011 upptäcktes den första infektionen hos människa, orsakad av B.miyamotoi, i Ryssland.

(Platonoy et al.)

Återfallsfeber orsakas av Borrelia miyamotoi som sprids av fästingar eller löss

Infektionen ger upphov till plötslig hög feber, blödningar och påverkan på nervsystemet.

Karaktäristiskt är att sjukdomen kommer i skov och växlar mellan kraftig feber och relativt

välbefinnande. Under febertopparna växer miljontals bakterier i blodet.

The Role of Novel Persister Drug Protocols in Patients with Resistant Lyme

Symptoms (kl 10.15-11.00)

Richard I. Horowitz, MD

Horowitz är nog världens mest kände ILADS-läkare och behöver nog ingen närmare

presentation. Han har behandlat över 12000 patienter med kronisk borrelia.

I denna föreläsning tog Horowitz upp fyra huvudpunkter

1. Borrelia är den vanligaste vektorburna infektionen i USA och Europa och sprider sig

som en epidemi

(2015: 320% increase in cases: Geographic Distribution and Expansion of

Human Lyme Disease, United States, Kiersten J. Kugeler et al, E.I.D.)

2. Fästingburna co-infektioner är också snabbt ökande och även på vilket sätt smittan av

fästingrelaterade infektioner kan föras vidare

(t.ex moder-foster, blodtransfusion, sexuell överföring:

Breitschwerdt et al. Journal of Clin Microbiol. April 14, 2010; Gubernot DM, et al. Clin

Infect Dis. 2009;48:25-30; Middleveen MJ, et al. Culture and identification of Borrelia

spirochetes in human vaginal and seminal secretions F1000Research 2014, 3:309)

3. Diagnostisera och behandla Borrelia och co-infektioner

Det finns problem med serologi och seronegativa infektioner. Det finns även bevis på

uthållighet och behov av längre behandlingskurer.

(Borgermans, L., Relevance of Chronic Lyme Disease to Family Medicine as a Complex

Multidimensional Chronic Disease Construct: A Systematic Review

International Journal of Family Medicine, Volume 2014 (2014), Article ID

138016, 10 pages)

4. Ändra definitionen av kronisk Borrelia

De flesta av Horowitz patienter med kronisk borrelia har flera överlappande sam-infektioner.

Han föreslår en ny definition: Lyme-MSIDS (Multi Systemic Infectious Diseases Syndrome).

Särskilt om Co-infektioner

Enligt Horowitz finns hela 36 olika co-infektioner. 45% av fästingarna är infekterade med

upp till 5 olika patogener (upp till 8 mikroorganismer har identifierats i samma fästing) Det

finns 7 olika borreliaspiroketer, 1 återfallsfeber, 5 olika Anaplasma, 3 olika Ehrlichia, 4

olika rickettsia, 1 Candidatus Neoehrlichia mikurensis, 1 Bartonella species (henselae), 10

olika Babesia och 2 Theileria species. Det finns även Wolbachia species, Coxiella burnetii (Qfever)

& Midichloria mitochondrii = 36 olika patogener!

(Moutailler S, et al. (2016) Coinfection of Ticks: The Rule Rather Than

the Exception.

Om Babesia

Horowitz var den förste att upptäcka babesiainfektion hos fästing (Hudson Valley 1999). 16

år senare är 40% av fästingarna smittade av någon av babesiaarterna (det finns 10 olika).

B. burgdorferi och återfallsfeberspiroketer kan undvika immunigenkänning genom att skapa

olika yttre ytantigener genom genrekombination.

Det gör det svårt för både provtagningsmetoder och immunförsvaret att känna igen

bakterierna.

B. burgdorferi kan kvarstå (persisterande )och undgå immunförsvar och antibiotika

I övrigt pratade han en del om Sapis forskning om biofilm och sedan en mängd olika studier

som visar att långvarig antibiotikabehandling är nödvändigt vid sen borrelios. Pulsmetoden

kan då vara effektiv.

Antimicrobial an Anti-Inflammatory Herbal Interventions in Chronic

Lyme and Co-Infektions (kl 11.00 - 12.00)

Marjo Valonen, MD

Marjo Valonen är en finsk läkare, och är tillsammans med sin man delägare av Astris

behandlingsklinik i Helsingfors som startades i augusti 2014. Marjo har även läst kinesisk

medicin och integrerad funktionsmedicin samt forskat på kroniska infektioner.

Idag har hon fullt fokus att hjälpa kroniskt sjuka patienter med behandling och resultaten har

varit uppmuntrande (ca 90% av alla blir enligt deras egna uppgifter bättre, vilket vi fick veta

under vårt besök på kliniken den 12 juni). Hennes mål är att hitta orsaken och återställa

kroppens balans. Hon har arbetat med att behandla kroniskt sjuka patienter i över 15 år.

Hon arbetar hollistiskt vilket kräver att man upptäcker de bakomliggande orsakerna till

sjukdomar och symptom. I många fall är hennes arbete ett slags detektivarbete - en liten

ledtråd leder ofta till genombrott och förbättring av patienten, på ett sätt som man i början

kanske inte skulle ha tänkt på. Hon utvecklar sina färdigheter i nära samarbete med ledande

internationella experter och laboratorier och aktiviteter med universitet samt relaterade

forskningsprojekt.

Det som är intressant är att hon kombinerar örter, vitaminer och läkemedel vid behandling,

vilket är lagligt i Finland om än inte så populärt av alla.

Hennes presentation

Uppåt 50% av alla läkemedel kommer från örter.

Örter är inte humbug. Det fungerar säger hon! Man provar alltid att blanda örter in vitro för

att se vilka kombinationer som har mest effekt. Sedan provar man in vivo på människor.

Kort om Cytokiner

De flesta cytokiner är proinflammatoriska. IL-10 är den enda som är helt antiinflammatorisk.

Borrelia, som exempel, resulterar i en ökning av de pro-inflammatoriska cytokinerna IL-1 och

IL-17 och den antiinflammatoriska cytokinen IL-10 behöver då förstärkas.

Artemisia annua

Prof. Youyou Tu erhöll nobelpriset 2015 för sin upptäckt av att artemisia annua fungerar mot

malaria. Det ingår nu som en del i ett läkemedel mot malaria.

Artemisia annua är bra mot bakterier, parasiter och svampar. Används ofta mot babesia.

Stevia

Hon gick igenom förra årets studie (in vitro) om Stevia (från Nutradmedix) som visade sig

vara starkt antimikrobiellt, antiinflammatoriskt och bra mot biofilm.

Houttuynia cordata

En spännande ört som är antiviral, antibakteriell, antiinflammatorisk, antioxidant och

immunmodulerande. Påstås fungera mot Mycoplasma, HSV 1 och 2, CMW, Coronavirus,

Denguevirus typ 2 och SARS.

Ökar den antiinflammatoriska cytokinen IL-10, minskar Th2-cytokinerna (proinflammatoriska)

IL-4 och IL-5.

Har visat sig ha bra effekt mot allergiska reaktioner (mastceller) samt förstärker de vita

blodkropparna.

Får inte användas av gravida. I övrigt har inga toxiska effekter setts vid ända upp till 16 g/kg

(kroppsvikt) vid djurstudie.

Cat´s Claw (Uncaria tomentosa)

Är mycket starkt antiinflammatoriskt. Reducerar nivåerna av de pro-inflammatoriska 1, 6 och

17. Ökar antalet vita blodkroppar och förstärker immunförsvaret.

Får inte användas av gravida. I övrigt kan man vid överkonsumtion få lös mage.

Resveratrol

Är bra mot mycket. Det finns en mängd studier om dess positiva påverkan på:

- Neurodegenerativa sjukdomar, som är en kategori sjukdomar som långsamt

förtvinar nervsystemet, till exempel demenssjukdomar som Parkinsons, Huntingtons sjukdom

och ALS.

- Hjärt- och kärlsjukdomar

- Neuroinflammatoriska sjukdomar

- Cancer

Curcumin

Även curcumin har varit föremål för en mängd olika studier (över 9000). Det är väl tolererat

och är antiinflammatoriskt, anti-cancer, antioxidant, anti-mikrobiellt. Det ökar nivåerna på

antiinflammatoriska cytokinen IL-10 och minskar på nivåerna av de pro-inflammatoriska

cytokinerna generellt. Det minskar även histaminutsöndring vid allergier.

Takuna

Takuna är framtaget från barken av trädet Cecropia Strigosa. Det används traditionellt mot

inflammationer i Brasilien och är tark antiinflammatorisk och smärtlindrande. Hon har sett bra

klinisk respons på sina patienter gällande virus, men det finns inga vetenskapliga studier

avseende den antivirala effekten. Hon hoppas att någon kan göra en sådan för att visa på

Takunas effekt mot virusinfektioner.

Autophagy: Cure or Curse (kl 13.00 – 13.45)

Dr. Steven Phillips, tidigare ordförande för ILADS

Autophagy är en process som består av intracellulär rengöring för att helt enkelt kasta ut

soporna och städa upp cellen.

Rengöringen kan i kombination med Borrelia men även Bartonella, Brucella och Coxiella

resultera i proteiner som kan påverka MTOR-signalering (som är involverad i åldrande och

neurodegeneration) vilket kan orsaka en rad olika sjukdomstillstånd, inklusive

neurodegenerativa sjukdomar som präglas av ackumulering av sådana proteiner, exempelvis

Alzheimers, Parkinsons och ALS.

Processen kan förebyggas/ bromsas med Tetracycline, Plaquenil, Rifampin, Vitamin D,

Curcumin, EGCG i grönt te samt kalorisnål föda.

Han åberopade flera studier där patienter med Parkinsons, ALS och Alzheimers visat sig ha

borrelia. Det handlar i dessa fall om feldiagnoser som jag förstod det, då de autoimmuna

sjukdomarna de facto existerar, men att borrelia kan orsaka samma symtom pga av autophagy.

För er som vill fördjupa er kan ni läsa mer om MTOR1 och MTOR2.

Steven Phillips hade även en föreläsning dagen efter om kort- respektive långtidsbehandling

med antibiotika, vilken jag återkommer om.

Microarray in Borrelia Burgdorferi Diagnostics (kl 13.45-14.30)

Armin Schwarzbach. MD ,PhD, ägare av Arminlabs

Microarray är en kraftfull teknologi med hög kapacitet för parallell analys och kvantifiering

av ett stort antal nukleinsyramolekyler.

Armin började med att presentera hur låg sensitivitet antikroppsprover med ELISA har på

patienter med kronisk borrelia. Så låg sensitivitet som 16 – 28%. Han menar därför att det är

många som får falskt negativt provresultat trots att de har borrelia. I genomsnitt har ELISA

43% sensitivitet (baserat på 11 olika internationella studier) vid provtagning på alla sorters

borrelia, oavsett stadium. Det innebär att av 100 st som har borrelia får 57 st negativt

provsvar!

Western blot är bättre och har ca 60% sensitivitet vid kronisk borrelia.

Fördelen med ovan tester är att de har hög specificitet, mellan 95-100%. Det innebär att

mellan 0-5 personer av 100 som är friska får falskt positivt provsvar.

ELISPOT- Borrelia har betydligt högre sensitivitet, ca 84%, men något lägre specificitet 82-

100%. Det fungerar lika bra på de med kronisk borrelia som nyinfekterade, till skillnad mot

antikroppstest som inte fungerar de 2-3 första veckorna och inte heller då infektionen blivit

kronisk.

I princip räknar ELISPOT antalet ”gammainterferonfläckar” som T-celler producerar vid en

borreliainfektion. Immunsvaret mot borreliainfektion innehåller både B-cells och Tcellsaktivering.

T-celler sensibiliseras till B. burgdorferiantigener och aktiverade T-celler

producerar cytokinproteinet gammainterferon (IFN-γ) vid stimulering. Genom att identifiera

IFN-γ som utsöndras av dessa T-celler kan Elispottekniken räkna de aktiverade T-cellerna.

IFN-y detekteras sedan med användning av ett färgreagens. Detta ger ett mått på Borrelia

burgdorferiaktiverade minnes-T-celler i det perifera blodet. Det är således T-cellsreaktionen

som testet tar tillvara på.

Pediatric Tick-Borne Disease Cases (k15.00 – 15.30)

Laura Alonso, barnläkare

Dr. Laura Alonso är en barnläkare i Madrid. Hon söker efter underliggande infektioner i

autistiska barn och hos barn med inflammatoriska tarmsjukdomar. Hon tror starkt på den

mycket viktiga roll som underliggande infektioner numera spelar i neurodegenerativa,

psykiatriska och autoimmuna sjukdomar.

Hon började med att visa åhörarna hur pass spridd fästingburna infektioner är i Europa, både

geografiskt och bland djur.

Hon gick igenom en del fallstudier om co-infektioner

60 friska hästar i Nordvästra Spanien undersöktes.

Totalt bar 41 st (68%) på parasiter enligt nedan

24 st (40%) hade Theileria equi

17 st (28.3%) hade Babesia caballi

12 st (20%) hade båda ovan parasiter

Detta tyder på att det är långt vanligare med just dessa co-infektioner än vad man tidigare

trott. På hästar behöver de inte alltid orsaka symtom.

Förekomsten av vektorburna patogener i vilda och tama rovdjur i Barcelona

130 djur undersöktes, bl a rävar, grävlingar, huskatter och hundar. PCR-analyser gjordes för

att söka efter: Rickettsia, Anaplasma, Bartonella , Coxiella burnetii och Babesia.

Resultat

12,3% av djuren var infekterade Anmärkningsvärt är att 58% av rävarna var smittade av

någon patogen. Den vanligaste patogenen var bartonella.

148 fästingar undersöktes i Castilla la Mancha

17 st (18.2%) bar på Rickettsia

3 bondgårdar i Minorca undersöktes

87% av korna var parasiterade av babesia

• 38% hade en babesiaart

• 48% hade flera babesiaarter

Theileria buffeli var den vanligaste arten

Med ovan exempel ville hon visa hur pass vanligt det är med infekterade djur och ställde

frågan – Varför tror man inte att det är vanligt att dessa infektioner och parasiter kan

överföras till människor?

5% av alla barn mellan 5-10 år har ADHD och 1% Aspergers syndrom

Vad är orsaken till det? Alonso menar att vektorburna infektioner kan ha en stor inblandning i

dessa diagnoser.

Hon frågade: Om borrelia mm kan ställa till det rejält för en vuxen person. Vad kan det då

inte ställa till med hos ett barn under sin utvecklingsfas?

Alonso gör pediatrisk gastroenterologi för att undersöka efter en underliggande vektorburen

infektion då barnen har kronisk diarré, inflammation, eller liknande sjukdomssymtom. Även

barn till mödrar med kronisk borrelia undersöks.

Fallstude 1

En 14 årig flicka hade haft en månads feber, smärtor i kroppen, sömnproblem, viktnedgång

och trötthet. Alla standarprover visade normalt. Hennes läkare misstänkte Chron´s sjukdom.

Det visade sig att vid noggrannare provtagning (framgick inte var) hade hon aktiva infektion

av Twar och svagt positivt på Borrelia. Hon behandlades med 3 veckors oral doxycycline och

är nu symtomfri.

Fallstudie 2

En 12-årig pojke hade haft migrän och smärtor i kroppen under 3 års tid. Han hade besökt

flera sjukvårdsinrättningar och det som endast kunde konstateras var inflammation i tarmen

(high fecal calprotectine, up to 3600, n<50).

Han fick genomgå flera prover. Det enda som avvek var IgG (32+) för Borrelia (IgM neg),

CD57 mycket lågt (23) och lågt på vitamin D.

Han fick följande behandling i 3 månader: Azithromycin, Metronidazol, Samento, Banderol,

Burburm vitamin C/D, NAC och probiotika.

Behandling pågår fortfarande, men utan antibiotika . Han får nu enbart Cowdensprodukterna

och multivitaminer. Alla hans symtom är borta, förutom att han har mindre huvudvärk kvar.

Hans CD 57 är nu uppe i 77 .

Fallstudie 3

En 10-årig pojke med kronisk diarré, trötthet och smärtor blev biten av en fästing när han var

8 år gammal. Fästingen satt då kvar max 6 timmar – ingen EM (hudrodnad). Han blev även

biten av en fästing (fick då EM) vid åldern av 2 år. Sedan han var 6 år har han haft svårt att

läsa, koncentrera sig och lära sig saker.

Vid undersökning med ELISPOT-Borrelia hade han +3 (n<2) och OsP Mix +4. Hade även

aktiv infektion av HHV6-virus, VZV-virus, Mycoplasma, Twar, Yersinios, Tularemia,

Rickettsia och Bartonella.

Pojken fick 3 månaders behandling med Metrnidazole, Cefuroxime-axetil, Azithromycin,

Imunovir, Inosina-pranovex, Cytoquel, Serrapeptase, Magnesium, Malate,Coconut

Virgin oil och Probiotika.

Efter avslutad behandling hade han vare sig diarré, smärta eller trötthet kvar och hade enklare

att kommunicera och koncentrera sig.

Fallstudie 4

En 2-årig flicka med trötthet , smärtor och diarré har föräldrar som båda har kronisk borrelia.

Mamman blev fästingbiten då hon var 11 år, har smärtor och svår utmattning, diagnostiserad

med bl a ME/CFS och Hypotyreos. Pappan misstänks ha smittats sexuellt, har kognitiva

svårigheter och ledvärk.

Vid undersökning av flickan hade hon +4 på ELISPOT Borrelia.

Behandling i 5 månader: Gluten- och kaseinfri diet (autismdiet), Probiotika, Multivitamin,

Extra Vitamin D, och Bidrottninggelé. Således ingen antibiotika.

Efter behandlingen har hon inte längre någon smärta eller diarré. Hon är även mycket gladare.

Fallstudie 5

En 6-årig pojke med svår autism, utan social ineraktion eller talförmåga, har en mamma med

ME/CFS sedan många år. Mamman vet att hon haft ett fästingbett med EM för ca 20 år sedan.

Förutom autism hade pojken problem med diarré och var allergisk mot flera livsmedel.

Vid provtagningar hade pojken negativt på ELISA och W. Blot (borrelia, men högt värde på

ELISPOT-Borrelia +57. F ö hade han aktiva infektioner av Bartonella, Rickettsia, Ehrlichia,

Anaplasma och Babesia…

Behandling: 3 månader med Metronidazole, Azithromycin, Samento, Banderol, Burbur,

Vitamin B12, och C Glutation, Multimessanger, LDN, Zinc, Magnesium, DHA och

Probiotika. Dessutom gluten. och kaseinfri mat.

Redan efter att ha slutat med gluten och kaseinrik mat minskade diarrén och han började äta

mer. När han senare började med läkemedel, Cowden och vitamintillskott ökade hans

uppmärksamhetsförmåga, han pekade på saker. Han började lära sig att prata och säga

mamma, pappa, ja och nej. Han blir nu bättre och bättre och söker kontakt med andra barn

som han leker med. Han skrattar mycket och provar annan mat som han aldrig tidigare ätit.

Nu går han enbart på Samento, Banderol, Burbur, Takuna och Criptolus.

Studie – klinisk undersökning av 81 barn med tarmproblem

81 barn med GI-symtom (gastrointestinal blödning) undersöktes.

52 hade smärtor, 16 hade blod i avföringen.

Vid PCR i tarmen fann man följande resultat

53 st (66%) hade en infektion

26 st (32%) hade mer än en infektion

35 st (43%) hade Bartonella

24 st (29%) hade Mycoplasma

14 st (17%) hade Helicobacter pylori

13 st (16%) hade Borrelia

Alonso avslutade med dessa tänkvärda ord:

How much is a child’s life worth?

The Ecology and Geospatial Distribution of Borrelia And/or Ehrlichia (kl

15.30-16.00)

Kurt Reed, MD

Kurt Reed är en patolog med forskningsintressen specialiserade på ekologin av nya

infektionssjukdomar. Han tog sin läkarexamen vid University of Wisconsin och avslutade sin

utbildning vid Harvard Medical School och Medical College of Wisconsin. Dr. Reed är

certifierad i patologi, medicinsk mikrobiologi, och folkhälsomikrobiologi. Dr. Reed var

tidigare sektionschef för mikrobiologi vid Marshfield Clinic i nästan 20 år och på senare tid

professor och vice ordförande i patologi vid Northwestern University och University of

Wisconsin – Madison.

Reed beskrev rätt kortfattat svårigheten med att det finns 1400 kända humana patogener och

att 60% är orsakade av vektorburna infektioner (från djur, insekter mm). Många infektioner är

muterade och svåra att känna igen. Flera av dessa är svåra för både immunförsvaret och

dagens provtagningsmetoder att upptäcka. Han visade flera kartor och hur utspridd olika

fästingar och infektioner är i världen. Pg fotoförbud fick jag inte sprida det vidare från

konferensen.

Särskilt om Anaplasma / Ehrlichia

Anaplasma orsakas av en intracellulärt gram-negativ bakterie som tidigare benämndes

Ehrlichia, men som numera döpts om till Anaplasma phagocytophilum.

Sjukdomen sprids via fästingbett och förekommer inom områden som är endemiska för andra

fästingöverförda infektioner. Dubbelinfektion med borrelia förekommer.. Sjukdomen är svår

att diagnosticera och förbises ofta.

Syntomen är feber, frossa, nattliga svettningar, huvudvärk, trötthet, sjukdomskänsla,

illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré, hosta, neurologiska symtom, hudrodnad kan

också förekomma. Behandlas med Doxycyklin.

LÖRDAG DEN 11 JUNI

Ticks, Pathogens, Cases and Symptoms: Distribution and Epidemiology (kl

08.10 – 09.00)

Valerie Obsomer, Bioengineer, PhD

Valerie Obsomer har i 15 år arbetat med vektorburna infektioner i Afrika, Europa, Asien och

USA. År 2013 publicerade hon två vetenskapliga artiklar som avslöjade den nuvarande

borreliaepidemi i Belgien. Hon leder för närvarande två viktiga initiativ för att minska

epidemin av vektorburna infektioner: 1) TEKENTIQUES - undersökning av fästingbett och

associerade sjukdomar i flera länder. 2) CHRONIMED BENELUX - en grupp av 50 läkare

som förespråkar att den belgiska regeringen och EU snarast minskar risken för fästingbett

genom att identifiera naturliga metoder för att utrota fästingar från trädgårdar och parker

Hon visade bilder på Europa och specifikt över Belgien hur pass fästingarna spridit sig

geografiskt de senaste 20 åren. Hon refererade till en studie där man gjort en undersökning

bland Belgiens husläkare och konstaterade att antalet fästingbett ökat från 4099 st per 100.000

invånare 1996 till 7198 st per 100,000 invånare år 2007. (Egen notering: Omräknat blir det

719.800 st per 10 miljoner invånare -motsvarande Sveriges befolkning)

Antalet patienter med erythema migrans ökade från 134 st per 100.000 invånare till 564 st per

100.000 invånare år 2009. (Egen notering: Omräknat blir det 56400 st per 10 miljoner

invånare -motsvarande Sveriges befolkning)

Det vi vet

Fästingar sprids mellan olika länder främst genom fåglar och importerade höbalar. Det har

rapporterats från bönder att just höbalar kan innehålla mycket fästingar.

Fästingen kan krypa under kläder i timmar. 32% av fästingbetten är svåra att upptäcka,

exempelvis ställen som hår, hals, armhåla, könsorgan och naveln.

Den minsta formen av fästing: larven, är väldigt svår att upptäcka, och även den kan överföra

infektioner.

30% av korna i Valloninen, Belgien, är smittade av borrelia. Anaplasma orsakar fosterdöd hos

dräktiga kor. Babesia orsakar att kalvar dör i Rochefort, Belgien.

Djur som ofta är borreliasmittade i Belgien: Kaniner, ekorrar, hundar, hästar, igelkottar,

koltrastar och talgoxar.

Tillgängliga borreliatester i Belgien

Tillängliga tester finns för B. burgdorferi sensu stricto, B. afzeli och B. garinii.

Sedan två år tillbaka finns i vissa lab tester även för B. valaisiana, B. spielmanii. Det saknas

test för B. lusitaniae, B. bavariensis och B. myamotoi.

Vanliga feldiagnostiseringar

Fel diagnos som senare visade sig vara kronisk borrelia identifierades genom

Tekentiques undersökning. Fibromyalgi och ME/CFS utgjorde totalt 36% av feldiagnoserna.

Andra feldiagnoser utöver ovan inkluderar bl a födointolerans, sköldkörtelproblem,

ryggsmärtor , ångest, stress och depression.

375 st (23%) av 2697 med ME/CFS har kronisk borrelia

173 st (19%) av 1044 med Födoallergi/intolerans har kronisk borrelia

257 st (16%) av 2697 med Fibromyalgi har kronisk borrelia

133 st (15%) av 1044 med Utmattningssyndrom har kronisk borrelia

100 st (13%) av 1044 med Sköldkörtelproblem har kronisk borrelia

Alla uppgifter ska finnas här: www.tekentiques.net

Hindra fästingar att frodas på tomter, parker mm

Klippa gräset mycket kort

Skapa en torr zon intill skog

Hindra tillgång till stora vilda däggdjur

Behandla husdjur för fästingar

Kontrollera förekomsten av fästingar genom att dra en vit duk på marken

Klippa trädgrenar som hänger över trädgården

Släpp inte ut din hund (innan kontroll av den) i trädgården efter att ha besökt ett

högriskområde

Förberedelser innan du vistas i högriskområden

Skydda hår och området från naveln till könsdelar delar (elastiska underkläder som går upp

till naveln)

Sätt på kläder som gör det svårt för fästingar att bita

Applicera långbyxornas ändar innanför strumporna

Undvik områden med mycket ormbunkar

Var försiktig om du måste urinera i naturen (för flickor/kvinnor)

Efteråt

Ta av dig kläderna så fort som möjligt.

Bada eller ta en dusch

Kontrollera hela kroppen och håret

Tvätta kläderna i minst 60 grader minst

Borsta din hund

Kort om Co-infektioner

I övrigt gick hon kortfattat igenom alla co-infektioner som finns. Det går jag inte in på här då

andra redan nämnt det. Som exempel kan dock nämnas att en fästing kan bära på inte mindre

än 69 olika virus, 31 olika Rickettsia-, 18 Babesia-, 10 Theileria-, 6 Bartonella- och 3 olika

Anaplasmaarter.

Tick-Borne Disease Diagnostics: Two-Tier versus Alternative (kl 09.00-

09.50)

Jyotsna S. Shah, PhD

Dr. Jyotsna Shah är laboratoriechef för IGeneX Laboratory i Kaloforninen, USA. Hon har

över 20 års erfarenhet av forskning inom immunologi, molekylärbiologi och mikrobiologi.

Hon talade även under fredagen men fördjupade sig nu i olika provtagningsmetoder som delas

in i två huvudgrupper:

1. Direkta tester där man specifikt söker efter proteiner i kroppsvätskor genom PCR (DNA),

FISH (fluoroscerande in Situ Hybridization), en form av mikroskopiering gällande bartonella

och babesia.

PCR

När det gäller PCR som exempel varierar sensitiviteten (förmågan att upptäcka borrelia)

beroende på hur länge man gått med infektionen och om det är i blod eller urin. Vid kronisk

form är det väldigt låg sensitivitet. Däremot är specificiteten väldigt hög, nära 100%. Det

innebär att man i princip aldrig får falskt positivt resultat.

Exempel på sensitivitet med PCR i urin

Erythema migrans 79%,

ACA-borrelia 63%

2. Indirekta tester är när man söker på antikroppsreaktion som ELISA och Western Blot

eller proteinreaktion (från T-celler) som ELISPOT.

ELISA har låg sensitivitet i två fall

ELISA har ytterst låg sensitivitet vid tidig infektion (antikroppar bildas sent) och vid sen

infektion, då antikropparna ofta låga värden. Om det inte är en tidig eller sen infektion är

sensitiviteten drygt 50% och det nyare ELISA C6 har drygt 70% sensitivitet. Specificiteten är

något lägre än PCR, mellan 92-96%, dvs något större risk för falsk positivitet.

Western Blot 2-band

Hon menar att IGeneX Western blot som söker på två band är mer exakt än andra Western

blot. Det kan användas för att påvisa antikroppar genom hela sjukdomen (från tidig till sen

eller kronisk borrelia). Osp A är en utmärkt markör för sen eller kronisk borrelia. Hon påstod

att testet har 89% sensitivitet och 91.7% specificitet. Kom då ihåg att hon är laboratoriechef

för IGeneX och inte är opartisk.

Tick-Borne Disease Diagnostics: Two-Tier versus Alternative (kl 13.00-

13.50)

Steven E. Phillps, MD

Steven Phillips är tidigare president av ILADS och har praktik i Wilton, USA. Han är

specialiserad på behandling av borrelia och co-infektioner. Han är frekvent förekommande i

medicinsk litteratur.

Lång eller kort antibiotikabehandling?

Problembild

- ILADS jämfört med IDSA

- Kronisk borrelia jämfört med PTLDS (restsymtom)

Borrelia och Bartonella kan vara asymtomatiska

Det finns undersökningar i New England, USA (Krause PJ, 2014 och Steere AC 1998), som

visat att en rätt stor andel av de som bär på borreliainfektion är asymtomatiska (dvs

symtomfria) - mellan 9.4 – 11%.

I Italien har man undersökt blodgivares blod (Mansueto P, 2012) och konstaterat att 11% av

friska blodgivare har asymtomatisk bartonella.

I Polen har i en undersökning (Chmielewska-Badora I) visat sig att 48% av de skogsarbetare

som hade borrelia var asymtomatiska och stadsbor endast 12.5%. På samma sätt undersöktes

bartonella där det var omvända förhållanden. Skogsarbetare 23% respektive stadsbor 37.5%.

Borrelia kan få en snabb dödlig utgång

Steven nämnde flera exempel på borreliasmittade som hade avlidit av borrelia, bla en 17-åring

dog efter 3 veckor (Yoon EC, 2015).

Kronisk borrelia ger svåra symtom

Fysiska besvär kan jämföras med svårt hjärtsjuka och tröttheten kan jämföras med de som har

MS (Fallon BA, 2008).

Hjärtsjuka har ofta bartonella eller borrelia

I en studie med 38 patienter som genomgått hjärttransplantation upptäcktes att 21% var

positiva på bartonella jämfört med 0% i frisk kontrollgrupp (Picascia A, 2015).

I en studie av patienter med dilaterad kardiomyopati (hjärtmuskelproblem) hade 20% av

patienterna DNA från Borrelia - PCR via biopsi användes (Kuchynka P).

Borrelia är vanligare än både bröstcancer och HIV tillsammans

Bara i USA tillkommer ca 330.000 nya borreliafall årligen.

Kort om IDSA behandlingsrekommendationer

Det finns enligt IDSA inga bevis för antibiotikabehandling för borreliapatienter som

genomgått rekommenderad behandling, men ändå har kvarvarande symtom efter 6 månader.

Kort om ILADS behandlingsrekommendationer

Läkare bör återuppta antibiotikabehandling av patienter som framgångsrikt behandlats

inledningsvis men senare fått återfall. Läkare bör diskutera ytterligare behandling med alla

patienter som har ihållande symtom av borrelia.

Längre antibiotikabehandling behövs i två fall

Borreliainfektion delas in i tre stadier; tidig lokaliserad infektion (erythema migrans och

borrelialymfocytom), tidig disseminerad infektion (infektionen har spritt sig), och

sen/persisterande infektion som även kallas för kronisk borrelia. Både disseminerad och

persisterande infektion kräver längre antibiotikabehandling, oftast mer än 3 månader (Ziska

MH, 1996).

56% av all behandling följer inte IDSA:s riktlinjer

I en undersökning (Hook SA, 2015) har det visat sig att längre antibiotikabehandlingar ofta

ges mot borrelia i USA, trots att IDSA förespråkar max 4 veckors behandling.

- 39% fick max 4 veckors behandling

- 20% fick 5-8 veckors behandling

- 36% fick över 8 veckors behandling

- 5 % fick ingen behandling alls

Borrelia kvar i ryggmärgsvätskan efter behandling av kronisk borrelia

I en studie (Nocton JJ, 1994) fick 12 patienter upp till en månads oral antibiotikabehandling.

Samtliga hade fortfarande Borrelia-DNA i ryggmärgsvätskan efter behandling. 19 patienter

fick 1-2 månaders oral antibiotika och/eller 3 veckors intravenös antibiotika. 7 av 19 (37%)

hade fortfarande Borrelia-DNA i ryggmärgsvätskan efter behandling.

Fallstudier

1. En 58 årig kvinna som vare sig hade känt fästingbettt eller erythema migrans hade

neurologiska problem. Blodet var seronegativt, men Osp A åtefanns vid lumbalpunktion. Hon

behövde 7 ”rundor” av intravenös antibiotikabehandling (oklart hur lång tid vardera

behandlingstillfälle bestod av) och även 3 års kontinuerligt intag av oral antibiotika innan hon

blev frisk (Lawrence C, 1995).

2. Tre patienter med neuroborrelios genomgick hjärnbiops efter deras död. Alla hade

persisterande infektion av borrelia.

Patient 1 var seronegativ , men positiv vid lumbalpunktion. Erhöll 8 månaders

antibiotikabehandling men dog. PCR visade positiv på Borrelia vid hjärnbiopsi.

Patient 2 var seropositiv på IgM och negativ på IgG. Efter flera månaders

antibiotikabehandling avled patienten. PCR visade positiv på Borrelia vid hjärnbiopsi. (Oksi

J, 1996)

3. En 24-åring fick ett fästingbett och erythema migrans. Det utvecklades till Borrelia artrit.

Patienten fick åratal av antibiotikabehandling för att patienten hela tiden återföll i sjukdom vid

avslut. Aktiv borrelia fanns hela tiden i ledvätskan (Battafarano, 1993).

Återfall efter behandling

165 patienter med borrelia fick 16 veckors antibiotikabehandling.

32 av 165 (19%) fick återfall (Oksi J, 1999)

Patienter med restsymtom infekterade fästinglarver

I en studie födde man i laboratoriemiljö upp osmittade fästinglarver. Dessa placerades på 16 st

frivilliga personer med restsymtom. Efter att larverna fick suga blod var två (12.5%) fästingar

infekterade av borrelia. (Marques A, 2014).

Angående korttidsbehandling vid tidig borreliainfektion (synlig erythema migrans)

107 patienter med erythema migrans delades in i två grupper. 52 st fick Doxycyklin i två

veckor och 55 st fick Azithromycin i 5 dagar. 35% av ”Doxygruppen” utvecklade ytterligare

symtom medan enbart 17% gjorde det i ”Azithromycingruppen”.

I en uppföljande studie 3 år senare fick 42 st Doxycyklin i två veckor och 58 st

Azihromycin. 26% av ”Doxygruppen” utvecklade ytterligare symtom medan enbart 17%

gjorde det i ”Azithromycingruppen”. (Strle F, 1993)

74 patienter med erythema migrans fick i en annan studie Doxycyklin i tre veckor. 39%

hade persisterande symtom 6 månader senare (Aucott JN, 2013).

118 patienter med neuroborrelios delades in i två grupper

Den ena gruppen fick Doxycyklin i två veckor och den andra gruppen fick Ceftriaxone

intravenöst i två veckor. 4 månader efter avslutad behandling hade 52% av ”Doxygruppen”

resp 67% av ”Ceftriaxonegruppen” kvarvarande symtom (Ljostad U1, 2008)

46 st patienter med kronisk borrelia delades in i två grupper

Den ena gruppen fick Doxycyklin i fyra veckor och den andra gruppen fick först Ceftriaxone i

två veckor och därefter Doxycyklin i två veckor. Direkt efter behandling fanns inga

signifikanta avvikelser mellan grupperna. Efter 12 månader hade ingen blivit frisk. 74% hade

dock blivit bättre i ”Doxygruppen” och 70% blivit bättre i ”Ceftriaxonegruppen” (Ogrinc K,

2006).

Steven Phillips avslutade med att det säga att det är synd att det inte finns några

randomiserade studier avseende långtids antibiotikabehandling.

Pleomorphics Forms (kl 13.50-14.40)

Leona Gilbert, PhD

Leona Gilbert är assisterande professor och molekylärbiolog vid Jyväskylä universitet,

Finland. Hor forskar på anledningen till varför borrelia kan leda till kroniska tillstånd och har

publicerat flera studier och artiklar, även om att kroniska infektioner kan leda till autoimmuna

sjukdomar. Inom kort kommer hon med sitt forskarteam släppa ett helt nytt test (TickPlex)

som inte bara testar mot borrelia utan även andra infektionssjukdomar

Gilbert gick igenom en studie som hon publicerade i mars 2015

Borreliabakterien kan anta olika former, bl a ”round bodies”

Spiroketbakterien Borrelia burgdorferi sensu lato är den vanligaste fästingburna

infektionen på norra halvklotet. Det har länge funnits en debatt om vilken roll

pleomorfa former kan ha. Redan mycket är känt, medan mycket litet är känt om

egenskaperna hos dessa morfologiska varianter.

.

Att spiroketerna kan anta rund form har benämnts på olika sätt under åren, bl.a.

L-form och cystform. Denna terminologi är förvirrande och gör olika antaganden om de

biokemiska och morfologiska egenskaperna hos B. burgdorferi, till exempel en brist på

cellvägg, eller att dessa former är inkapslade med ett yttre membran (cystor).

Bakterien i rund form har ingen mätbar metabolisk aktivitet, dvs är vilande

För att till fullo förstå den komplexa livscykeln för B. burgdorferi och mekanismer för hur

pleomorfism förknippas med sjukdomar, är det viktigt att förstå vad som framkallar olika

former och varför. Genom olika serumkomponenter, näringssvält eller osmotisk stress

(doxycyklin) kunde man påvisa att B. burgdorferi kan ändra form, från spiroket till RB och

tvärtom.

Ytterligare konstaterades att sfäriska runda kroppar hade ett intakt och flexibelt

cellhölje som visar att cellväggen inte är bristfällig som tidigare antytts Intressant är att i

rund kroppsform fanns heller ingen mätbar metabolisk aktivitet (ATP) jämfört med i

spiroketform, varför RB är en vilande eller ”sovande” form av bakterien. Men, de har

förmågan att återgå till spiroketform och återfå sin ATP-aktivitet. Den låga

ämnesomsättningen ökar överlevnaden av bakterierna under antibiotikabehandling.

Borrelia kan imitera autoimmuna sjukdomar genom blebs

Intressant med studien är att den även tog upp detta med blebs. När spiroketer möter stress i

sin omgivning – från antingen antibiotika eller vårt immunförsvar – släpper de små bitar av

sitt DNA i värden som ett lockbete (dessa små DNA-partiklar kallas för blebs; blåsor).

Immunförsvaret attackerar dessa DNA-partiklar istället för bakterien.

Persistence versus Non-Persistence (kl 15.40-16.30)

Garth D. Ehrlich, professor i mikrobiologi och immunologi

Ehrlich har i sin forskning intresserat sig för bakterier i persisterande form och menar

att borrelia liksom många andra bakterier kan bli persisterande och skapa kroniska

infektioner. Mycket beror på att de har en förmåga att bilda biofilm. Han menar även

att forskningen har skygglappar för förståelsen av kroniska infektioner. I övrigt visade

han en mängd olika bilder på biofilm.

Som en del av hans studier av bakteriell mångfald har han deltagit i utvecklingen av en ny

förståelse av bakteriell ekologi, som innefattar insikten att bakterier kan existera som

ensamma organismer eller som en del av ett komplext samverkande flercellig gemenskap, och

kan därmed anpassa sig till förändrade miljöförhållanden. Fenotypisk heterogenitet kallade

han det och det förklaras av det faktum att nästan alla bakterier kan bilda biofilmer eller ännu

mer komplexa storskaliga strukturer för skydd och spridning.